- Blev medlem
- 30 Juni 2015
- Meddelanden
- 12 088
- Mottagna reaktioner
- 8 488
- Poäng
- 5 497
Lånforum.se rekommenderar
1. Zmarta - Forumets favorit2. Lendo - Ett bra alternativ
3. Klaralån - Lån utan UC
4. Brixo Privatlån (ny) - Ingen UC
5. Loanstep - Ingen UC, nytt erbjudande
6 Creditstar - Ingen UC, nytt erbjudande
7. Lumify - Lån utan UC
8. Kredio - Lån utan UC
9. Ferratum - Lån utan UC
10. Brixo - Lån utan UC
11. Nstart - Godkänner skuld hos KF+bet.anmärkningar
"Antalet bedrägeriförsök mot Klarna ökar dramatiskt"
- Trådstartare Myra
- Start datum
- Blev medlem
- 10 Januari 2019
- Meddelanden
- 378
- Mottagna reaktioner
- 228
- Poäng
- 407
Bedrägeriförsök? Typ, försöka ta ut från Klarnakortet? Eller något värre.
Jag blev sen två månader med räkningen, men har betalat nu.
Tror inte att utnyttja kortet på det sättet kan räknas som bedrägeri om det nu inte står uttryckligen i villkoren att det är totalt förbjudet...?
- Blev medlem
- 29 December 2018
- Meddelanden
- 2 138
- Mottagna reaktioner
- 1 363
- Poäng
- 997
Jo, jag har inte gjort det, har inget klarnakort
men har läst något om att folk lyckats, men vad händer nu för såna våghalsar? Fängelse eller böter? Inte värt risken imo.- Blev medlem
- 10 Januari 2019
- Meddelanden
- 378
- Mottagna reaktioner
- 228
- Poäng
- 407
Jo, jag har inte gjort det, har inget klarnakort
Men vaddå, får man inte ta ut pengar?
- Blev medlem
- 30 Juni 2015
- Meddelanden
- 12 088
- Mottagna reaktioner
- 8 488
- Poäng
- 5 497
Betalvägg? När jag klickar på länken kommer jag först till en annons på Dn.se, sen klickar jag Gå vidare till artikeln. JAg har inte loggat in eller så för att kunna läsa artikeln. Har papperstidningen hemma.
Testa gå in på dn.se och sen sök på Klarna.
Testa gå in på dn.se och sen sök på Klarna.
- Blev medlem
- 30 Juni 2015
- Meddelanden
- 12 088
- Mottagna reaktioner
- 8 488
- Poäng
- 5 497
Antalet bedrägeriförsök som vi hanterat hittills i år är fler än dubbelt så många som under hela 2017. Utvecklingen går i hög fart åt fel håll, och den måste bromsas nu. Samarbete och samordning är nödvändigt, och samhället kan inte vänta med att agera tills situationen är väsentligt värre än i dag, skriver företrädare för Klarna.
Den avsevärt minskade kontanthanteringen under de senaste åren har lett till att den organiserade brottsligheten flyttat online – där människor lever stora delar av sina liv och hanterar sina pengar. Enligt den senaste Nationella trygghetsundersökningen oroar sig mer än var fjärde svensk ”mycket/ganska ofta” för att utsättas för bedrägeri på internet. Nu måste berörda myndigheter och näringsliv kroka arm för att förhindra en ökning av bedrägerier online, och vi borde lyfta blicken mot Tyskland och Storbritannien för inspiration.
Bedrägerier är förstås inget nytt fenomen, banker har brottats med problemet i alla tider. Men en lägesbild av brottsutvecklingen som Brå publicerade i juni i år visar på en successiv ökning av bedrägeribrott under 2000-talet. Brå förklarar utvecklingen med ökad internetanvändning och en teknisk utveckling som öppnat möjligheter för nya typer av bedrägerier.
Klarna hanterar en betydande del av alla onlineköp i Sverige. Det är därför logiskt att den organiserade brottsligheten gärna testar olika sätt att använda Klarnas namn för att genomföra bedrägerier. Den goda nyheten är att vi än så länge ligger ett steg före den organiserade brottsligheten. Vi är väl medvetna om vilka metoder som används och vad som krävs för att förebygga och förhindra.
Den dåliga nyheten är att vi för varje år ser en kraftig ökning i antal försök till bedrägeri. Hittills i år har vi hanterat fler än dubbelt så många försök som under hela 2017. Utvecklingen går i hög fart åt fel håll, och den måste bromsas nu. Det kräver att att samhället funderar på vilka ytterligare åtgärder och vilken ökad samverkan som kommer att krävas för att åstadkomma detta. Utmaningen Klarna står inför gäller i allra högsta grad även andra banker, betaltjänster, logistikbolag och handlare.
Vår bransch har gott om incitament att förhindra bedrägerier, och det finns flera exempel på hur innovation och teknisk utveckling gjort jobbet svårare för bedragare. Klarnas avancerade teknik och säkerhetssystem är ett bra exempel, och bank-id är ett annat verktyg som bidragit till en snabb digitalisering i Sverige. Men trots att bank-id ger ett bättre skydd än en fysisk id-handling, som med enkelhet kan förfalskas, så visar medierapporteringen om Swish- och bank-id-bedrägerier under det senaste året att bedrägeriproblematiken inte enbart kan lösas med hjälp av teknik. Precis som med all annan brottslighet måste det ytterst vara samhället, med brottsbekämpande myndigheter och våra politiker i första ledet, som tar striden mot den organiserade brottsligheten.
För det råder ingen tvekan om att just den organiserade brottsligheten i allt större utsträckning siktat in sig på onlinebedrägerier. Enligt polisen är det ofta samma grupperingar som ägnar sig åt storskaliga bedrägeriförsök som också hanterar narkotikahandel och annan grov brottslighet. Om narkotikahandeln och dess konsekvenser rapporteras det flitigt, men bedrägeriers roll i ekvationen pratas det inte lika ofta om.
Sedan Klarna startade har vi haft en bra dialog med polisen och Nationellt bedrägericenter. Nyligen tillsatte Polisen dessutom en grupp som ska specialisera sig på att förebygga bedrägerier. Det är förstås positivt och ett initiativ vi välkomnar. Under våren bjöds vi dessutom in till ett konstruktivt möte med finansmarknadsminister Per Bolund (MP) och dåvarande civilminister Ardalan Shekarabi (S) för att bland annat ge vår syn på bedrägeriutvecklingen. Men vi fruktar dessvärre att utan en ännu snabbare och tydligare samverkan mellan berörda myndigheter och branschens aktörer så kommer vi förr eller senare att komma till en punkt där den organiserade brottsligheten ligger steget före. Det ligger av förklarliga skäl i vårt och hela samhällets intresse att det aldrig sker.
Därför skickade vi tidigare i veckan en inbjudan till ett stormöte i början av december, med ett flertal nyckelaktörer som vi bedömer kan spela en framträdande roll i att förhindra framtida bedrägerier. Bland dessa återfinns framför allt banker och myndigheter. Vår förhoppning är att det ska bli startskottet på en diskussion om vilka resurser, vilken lagstiftning och nivå på samverkan som kommer krävas över tid.
Klarna har en stark närvaro i Tyskland och Storbritannien och på dessa marknader har man sett behovet och värdet av tydlig samverkan mellan olika aktörer för att minska risken för bedrägerier. Det finns stora skillnader mellan ländernas lösningar, men en gemensam nämnare är en central funktion till vilken banker skickar information som sedan används för att kunna stoppa bedrägeriförsök. Om exempelvis en person försöker ta en hög kredit hos flera olika aktörer inom ett visst tidsintervall, eller en mejladress som tidigare använts för bedrägeri hos en aktör försöker upprepa försöket hos en annan, så utlöser det en varning.
Hur ett sådant här system skulle kunna utformas och vilka effekter eller konsekvenser det skulle få behöver förstås utredas grundligt. På Klarna har vi inget färdigt förslag, men vi tror på en samverkan i linje med vad som praktiseras i Tyskland och Storbritannien. Vi är ödmjuka inför komplexiteten i införandet av en sådan här funktion, men det är inte ett skäl gott nog för att inte utreda möjligheten. Det är vår övertygelse att Klarnas ledande tekniska kompetens och erfarenheter av bedrägeriprevention skulle vara till hjälp för att få det att hända, och vi är mer än villiga att erbjuda de resurser som krävs.
Men vi förväntar oss att våra branschkollegor och Sveriges beslutsfattare också ser samarbete och samordning som nödvändigt, och inte väntar med att agera tills situationen är väsentligt värre än i dag.
Bakgrund. Så arbetar andra länder mot nätbedrägerier
I Tyskland och Storbritannien har man sett behovet och värdet av tydlig samverkan mellan olika aktörer för att minska risken för bedrägerier:
• Cifas är en icke vinstdrivande-organisation och har ett nära samarbete med den brittiska regeringen. Dess 400 medlemmar, från olika sektorer, bildar genom Cifas en gemensam förening som förvaltar en databas med bekräftade bedrägerier i syfte att skydda individer som kan ha utsatts för identitetsstöld och identifiera exempelvis konton eller mailadresser som regelbundet används för att genomföra bedrägerier. Privatpersoner har dessutom möjlighet att själva anmäla identitetsstölder för att få ännu ett lager skydd från Cifas medlemmar.
• Schufa är ett kreditupplysningsföretag som snart varit verksamma i 100 år, och är allmänt betraktat som den centrala källan till finansiell information om privatpersoner i Tyskland. Genom en särskild databas erbjuder de anslutna företag och institutioner information och analys för att förebygga och tidigt upptäcka bedrägeriförsök, genom att samla data från flertalet källor. De erbjuder också privatpersoner som utsatts för identitetsstöld eller bedrägeriförsök ett ökat skydd hos dess medlemmar.
Källa: Klarna
Den avsevärt minskade kontanthanteringen under de senaste åren har lett till att den organiserade brottsligheten flyttat online – där människor lever stora delar av sina liv och hanterar sina pengar. Enligt den senaste Nationella trygghetsundersökningen oroar sig mer än var fjärde svensk ”mycket/ganska ofta” för att utsättas för bedrägeri på internet. Nu måste berörda myndigheter och näringsliv kroka arm för att förhindra en ökning av bedrägerier online, och vi borde lyfta blicken mot Tyskland och Storbritannien för inspiration.
Bedrägerier är förstås inget nytt fenomen, banker har brottats med problemet i alla tider. Men en lägesbild av brottsutvecklingen som Brå publicerade i juni i år visar på en successiv ökning av bedrägeribrott under 2000-talet. Brå förklarar utvecklingen med ökad internetanvändning och en teknisk utveckling som öppnat möjligheter för nya typer av bedrägerier.
Klarna hanterar en betydande del av alla onlineköp i Sverige. Det är därför logiskt att den organiserade brottsligheten gärna testar olika sätt att använda Klarnas namn för att genomföra bedrägerier. Den goda nyheten är att vi än så länge ligger ett steg före den organiserade brottsligheten. Vi är väl medvetna om vilka metoder som används och vad som krävs för att förebygga och förhindra.
Den dåliga nyheten är att vi för varje år ser en kraftig ökning i antal försök till bedrägeri. Hittills i år har vi hanterat fler än dubbelt så många försök som under hela 2017. Utvecklingen går i hög fart åt fel håll, och den måste bromsas nu. Det kräver att att samhället funderar på vilka ytterligare åtgärder och vilken ökad samverkan som kommer att krävas för att åstadkomma detta. Utmaningen Klarna står inför gäller i allra högsta grad även andra banker, betaltjänster, logistikbolag och handlare.
Vår bransch har gott om incitament att förhindra bedrägerier, och det finns flera exempel på hur innovation och teknisk utveckling gjort jobbet svårare för bedragare. Klarnas avancerade teknik och säkerhetssystem är ett bra exempel, och bank-id är ett annat verktyg som bidragit till en snabb digitalisering i Sverige. Men trots att bank-id ger ett bättre skydd än en fysisk id-handling, som med enkelhet kan förfalskas, så visar medierapporteringen om Swish- och bank-id-bedrägerier under det senaste året att bedrägeriproblematiken inte enbart kan lösas med hjälp av teknik. Precis som med all annan brottslighet måste det ytterst vara samhället, med brottsbekämpande myndigheter och våra politiker i första ledet, som tar striden mot den organiserade brottsligheten.
För det råder ingen tvekan om att just den organiserade brottsligheten i allt större utsträckning siktat in sig på onlinebedrägerier. Enligt polisen är det ofta samma grupperingar som ägnar sig åt storskaliga bedrägeriförsök som också hanterar narkotikahandel och annan grov brottslighet. Om narkotikahandeln och dess konsekvenser rapporteras det flitigt, men bedrägeriers roll i ekvationen pratas det inte lika ofta om.
Sedan Klarna startade har vi haft en bra dialog med polisen och Nationellt bedrägericenter. Nyligen tillsatte Polisen dessutom en grupp som ska specialisera sig på att förebygga bedrägerier. Det är förstås positivt och ett initiativ vi välkomnar. Under våren bjöds vi dessutom in till ett konstruktivt möte med finansmarknadsminister Per Bolund (MP) och dåvarande civilminister Ardalan Shekarabi (S) för att bland annat ge vår syn på bedrägeriutvecklingen. Men vi fruktar dessvärre att utan en ännu snabbare och tydligare samverkan mellan berörda myndigheter och branschens aktörer så kommer vi förr eller senare att komma till en punkt där den organiserade brottsligheten ligger steget före. Det ligger av förklarliga skäl i vårt och hela samhällets intresse att det aldrig sker.
Därför skickade vi tidigare i veckan en inbjudan till ett stormöte i början av december, med ett flertal nyckelaktörer som vi bedömer kan spela en framträdande roll i att förhindra framtida bedrägerier. Bland dessa återfinns framför allt banker och myndigheter. Vår förhoppning är att det ska bli startskottet på en diskussion om vilka resurser, vilken lagstiftning och nivå på samverkan som kommer krävas över tid.
Klarna har en stark närvaro i Tyskland och Storbritannien och på dessa marknader har man sett behovet och värdet av tydlig samverkan mellan olika aktörer för att minska risken för bedrägerier. Det finns stora skillnader mellan ländernas lösningar, men en gemensam nämnare är en central funktion till vilken banker skickar information som sedan används för att kunna stoppa bedrägeriförsök. Om exempelvis en person försöker ta en hög kredit hos flera olika aktörer inom ett visst tidsintervall, eller en mejladress som tidigare använts för bedrägeri hos en aktör försöker upprepa försöket hos en annan, så utlöser det en varning.
Hur ett sådant här system skulle kunna utformas och vilka effekter eller konsekvenser det skulle få behöver förstås utredas grundligt. På Klarna har vi inget färdigt förslag, men vi tror på en samverkan i linje med vad som praktiseras i Tyskland och Storbritannien. Vi är ödmjuka inför komplexiteten i införandet av en sådan här funktion, men det är inte ett skäl gott nog för att inte utreda möjligheten. Det är vår övertygelse att Klarnas ledande tekniska kompetens och erfarenheter av bedrägeriprevention skulle vara till hjälp för att få det att hända, och vi är mer än villiga att erbjuda de resurser som krävs.
Men vi förväntar oss att våra branschkollegor och Sveriges beslutsfattare också ser samarbete och samordning som nödvändigt, och inte väntar med att agera tills situationen är väsentligt värre än i dag.
Bakgrund. Så arbetar andra länder mot nätbedrägerier
I Tyskland och Storbritannien har man sett behovet och värdet av tydlig samverkan mellan olika aktörer för att minska risken för bedrägerier:
• Cifas är en icke vinstdrivande-organisation och har ett nära samarbete med den brittiska regeringen. Dess 400 medlemmar, från olika sektorer, bildar genom Cifas en gemensam förening som förvaltar en databas med bekräftade bedrägerier i syfte att skydda individer som kan ha utsatts för identitetsstöld och identifiera exempelvis konton eller mailadresser som regelbundet används för att genomföra bedrägerier. Privatpersoner har dessutom möjlighet att själva anmäla identitetsstölder för att få ännu ett lager skydd från Cifas medlemmar.
• Schufa är ett kreditupplysningsföretag som snart varit verksamma i 100 år, och är allmänt betraktat som den centrala källan till finansiell information om privatpersoner i Tyskland. Genom en särskild databas erbjuder de anslutna företag och institutioner information och analys för att förebygga och tidigt upptäcka bedrägeriförsök, genom att samla data från flertalet källor. De erbjuder också privatpersoner som utsatts för identitetsstöld eller bedrägeriförsök ett ökat skydd hos dess medlemmar.
Källa: Klarna
Ta en titt i Lånforums guide för bästa samlingslån, där finns svar på de vanligaste frågorna runt samlingslån.