Verkligheten är ikapp

[Paula]

Denna månad kommer allt pusslande vara över för mig och mina skulder kommer vara hanterbara. Och jag känner mig bara tom. Efter att precis alla räkningar är betalda så kommer jag ha 4000 kr kvar att leva på varje månad. Vilket låter helt sjukt mycket om man jemfört med det sista året då jag gått back precis varje månad och ringt runt och förhandlat och skjutit upp. Ni vet vad jag menar. Jag trodde att det skulle vara en lättnad och att jag skulle vara lycklig men jag känner mig bara tom. Det känns som att alla känslor har varit bortryckta för att det enda som har räknats är ren överlevnad. Tak över huvudet och mat på bordet. Nu är den överlevnadskampen över och kvar är jag lämnad och kan igen återigen känna sorg över att jag inte har hela skor eller kan följa med mina vänner på aktiviteter. Sånna känslor har inte ens fått utrymme sista året för att fokuset har leget på enbar aoutopilot för att överleva månaden. Jag hoppas att jag inte låter löjlig, jag är såklart glad över att jag tagit mig såhär långt och att jag kommer gå runt varje månad, jag menar inte att trampa någon på tårna. Det känns som att man sprungit ett långt maraton, kämpat och kämpat och nu ser man målet men energin är helt slut. Är det någon som känner igen sig i det jag beskriver?

 

[Laika]

Denna månad kommer allt pusslande vara över för mig och mina skulder kommer vara hanterbara. Och jag känner mig bara tom. Efter att precis alla räkningar är betalda så kommer jag ha 4000 kr kvar att leva på varje månad. Vilket låter helt sjukt mycket om man jemfört med det sista året då jag gått back precis varje månad och ringt runt och förhandlat och skjutit upp. Ni vet vad jag menar. Jag trodde att det skulle vara en lättnad och att jag skulle vara lycklig men jag känner mig bara tom. Det känns som att alla känslor har varit bortryckta för att det enda som har räknats är ren överlevnad. Tak över huvudet och mat på bordet. Nu är den överlevnadskampen över och kvar är jag lämnad och kan igen återigen känna sorg över att jag inte har hela skor eller kan följa med mina vänner på aktiviteter. Sånna känslor har inte ens fått utrymme sista året för att fokuset har leget på enbar aoutopilot för att överleva månaden. Jag hoppas att jag inte låter löjlig, jag är såklart glad över att jag tagit mig såhär långt och att jag kommer gå runt varje månad, jag menar inte att trampa någon på tårna. Det känns som att man sprungit ett långt maraton, kämpat och kämpat och nu ser man målet men energin är helt slut. Är det någon som känner igen sig i det jag beskriver?

Känner igen mig Paula. När man inte har något val än att kämpa kör man bara på och tar inte hand om känslorna kring sin situation. På sätt och vis är väl det bra för att man inte i det läget hinner och kan falla ihop. Men någon gång måste ju ledsamheten över situationen få komma fram, och det brukar vara när man får slappna av lite. För egen del så var det en lättnad när det fanns lite mer pengar kvar efter räkningarna men också en känsla av meningslöshet. Tror jag som tävlingsmänniska på ett absurt sätt gillade utmaningen i att klara mig varje månad. Även om det var hemskt i många tillfällen så gav det mig också en tillfredsställelse att känna att jag fick jobba för att lösa situationen och även en lycka av att ha klarat ännu en månad.
Tror att det bästa är att acceptera att man måste få sörja situationen ett tag. Efter det försöker man skapa ett nytt mål som känns motiverande. Typ "jag ska spara 1000:- varje månad" eller "jag ska lösa det där lånet innan årsslutet". Jag har nu börjat vänja mig vid att ha pengar över efter alla räkningar och mitt nuvarande intresse är att göra roliga saker med min dotter och sambo för dom pengarna. Dock är jag tyvärr dålig på att spara, men ska försöka komma igång med det nu.

Bra kämpat och stort grattis till din nya situation. Ge det tid och sätt upp något nytt mål så kommer det kännas bättre snart!

 

[Per1975]

Skönt att du nått dit. Jag vill spara när jag har 4000 över, fnyser tyvärr på stan när jag ser folk köpa dyra saker.
Kan inte spara en krona. Är så himla trött. Det är så tråkigt att få in 12 000 och ha 35-40 000 i räkningar även om jag klarar det. Behöver bara 100 000 för att sluta gå back så mycket. Fattade ju inte vad UC var det året jag drog på mig förfrågningar.
Ja, som den över skrev. Unna dig något eller spara. Jag vill gå på spa t.ex. har aldrig gjort det.

 

[Syrran]

Denna månad kommer allt pusslande vara över för mig och mina skulder kommer vara hanterbara. Och jag känner mig bara tom. Efter att precis alla räkningar är betalda så kommer jag ha 4000 kr kvar att leva på varje månad. Vilket låter helt sjukt mycket om man jemfört med det sista året då jag gått back precis varje månad och ringt runt och förhandlat och skjutit upp. Ni vet vad jag menar. Jag trodde att det skulle vara en lättnad och att jag skulle vara lycklig men jag känner mig bara tom. Det känns som att alla känslor har varit bortryckta för att det enda som har räknats är ren överlevnad. Tak över huvudet och mat på bordet. Nu är den överlevnadskampen över och kvar är jag lämnad och kan igen återigen känna sorg över att jag inte har hela skor eller kan följa med mina vänner på aktiviteter. Sånna känslor har inte ens fått utrymme sista året för att fokuset har leget på enbar aoutopilot för att överleva månaden. Jag hoppas att jag inte låter löjlig, jag är såklart glad över att jag tagit mig såhär långt och att jag kommer gå runt varje månad, jag menar inte att trampa någon på tårna. Det känns som att man sprungit ett långt maraton, kämpat och kämpat och nu ser man målet men energin är helt slut. Är det någon som känner igen sig i det jag beskriver?

Ja förstår precis och du har ändå kommit långt. Jag kom aldrig dit och blev tvungen att släppa allt det mesta i alla fall. Men förstår hur du känner nu är det bara att kämpa vidare. Det kommer bara bli bättre för dig❤️

 

[Syrran]

Skönt att du nått dit. Jag vill spara när jag har 4000 över, fnyser tyvärr på stan när jag ser folk köpa dyra saker.
Kan inte spara en krona. Är så himla trött. Det är så tråkigt att få in 12 000 och ha 35-40 000 i räkningar även om jag klarar det. Behöver bara 100 000 för att sluta gå back så mycket. Fattade ju inte vad UC var det året jag drog på mig förfrågningar.
Ja, som den över skrev. Unna dig något eller spara. Jag vill gå på spa t.ex. har aldrig gjort det.

Hur fixar du det mycket back varje månad. Vet att du säljer mycket men det låter mycket tufft.

 

[Per1975]

Hur fixar du det mycket back varje månad. Vet att du säljer mycket men det låter mycket tufft.

Ja jag har levt lite på klarna kortet och sålt teknik jag kommer få delbetala som jag gått back på massor för att få ut cash. Har kvar en bil och lite prylar runt 100 000 (som två kommer dela på) sen är det ”good luck”
Har blivit sjukskriven om det går igenom, bebisen har svårigheter... och det drar ner inkomsten. Lämnat in uppsats och kan få csn i sommar med lite tur. Får börja laga mer mat.

Jag kommer betala bort alla små sms lån jag kan efter bilförsäljningen och sen stå mitt kast med delbetalningar hos inkasso kanske, verkar inte se bättre ut men bra om jag får bort 8-9 sms lån om allt skulle gå åt pipan.