Lånforum.se rekommenderar

1. Zmarta - Forumets favorit
2. Lendo - Ett bra alternativ
3. Creditstar - Ingen UC, nytt erbjudande
4. Klaralån - Lån utan UC
5. Brixo Privatlån - Ingen UC
6. Loanstep - Ingen UC, nytt erbjudande
7. Tomly - Lån utan UC
8. Kredio - Lån utan UC
9. Flexkontot - Swish, ingen UC
10. Ferratum - Lån utan UC
11. Brixo - Swish-utbetalning & Ingen UC

Visa ränteexempel

JavaScript är inaktiverat. För en bättre upplevelse, vänligen aktivera JavaScript i din webbläsare innan du fortsätter.

Svara på tråd

Meddelande: <blockquote data-quote="LånaUtanPapper" data-source="post: 192020" data-attributes="member: 3402">Bra inlägg och kul att du har kunnat berätta allt, samt känner att du har fått hjälp.Slutade spela för snart 1 år sedan utan undantag. Har inte fallit tillbaka och litar på mig själv. även registrerad på spelpaus och manuellt mailat ett 100 tal spelbolag om att spärra mitt personnummer för evigt oavsett om jag vart kund eller inte. Jag sitter dock i en sits där jag aldrig kommer vara ärlig mot ex föräldrar/kompisar om min ekonomiska historia. I dag så litar dom på mig, jag ljuger inte och är öppen och ärlig i princip allt utom min ekonomi. Jag framstår som väldigt privat gällande mina löner/mina konton och vart tydlig med att jag inte pratar pengar. Även om jag tjänar 70.000 en månad och får ut över 40 så kommer jag aldrig nämna det med tanke på att majoriteten åker till räkningar. Frågar jag en kompis om jag kan låna till löning betalar jag alltid igen och jag ljuger aldrig ihop en anledning om varför jag behöver låna. Jag kan ex säga att det har gått mycket denna månad, har du 3000 kr att lägga ut? Jag kommer aldrig hitta på anledningar om att frysen gick sönder, supit upp pengarna eller annat BS.Problemet med att gå och berätta allt med skulderna är att dom skulle uppfatta mig som att jag aldrig kommer gå att lita på. Dom kommer ställa frågor varje månad/kvartal om jag fortfarande spelar och tar lån till det.Dom kommer aldrig lita på mig att jag inte spelar/lånar till spel fast jag inte spelar. Ogrundade men logiska misstankar kommer alltid finnas där I min mening. Det kommer även smitta sig till att dom inte litar på mig till 100% på andra områden där jag inte har något att dölja. Så kommer jag framstå som en oärlig person som konsekvenser till gamla handlingar och jag förtjänar inte att framstå som en oärlig person när jag är ärlig. Min ekonomi är privat och så förblir det. End of story. Allt annat skulle få mig att framstå som oärlig.Jag vägrar dock låta mig må dåligt av mina problem som har pågått i år, jag gjorde det i början men sen har aldrig låtit mig själv släppa fram några känslor. Det har dock också blivit ett problem även om jag är väldigt shysst mot folk och behandlar som som jag vill bli behandlad så har är det näst intill omöjligt för mig att känna genuina känslor för andra personer. Utan jag är nästan helt känslokall och det har resulterat i att jag tänker logiskt i nästan alla situationer. Jag har svårt att prata väder och vind med folk, klickar inte alltid med folk och tjejer på samma sätt utan har blivit väldigt "blå" som person och stora delar av "gula" sociala sidan har mer eller mindre försvunnit. Rakt på sak, mest logik och business. Skulle en gammal släkt/tjej/kompis ringa bara för att surra och stämma av läget så skulle jag mer eller mindre tycka den diskussionen är ganska ointressant. Men eftersom personen som ringer är mer genuint intresserad så skulle jag fortfarande kunna surra på ett tag för att hen tycker det är kul/intressant och får ut mer av det än mig.Är det någon annan här som har gått från att varit väldigt social till att bli en blå och ärlig person som drivs mycket av att av lägga energi på att hjälpa andra i en rad diverse situation samtidigt som man gör allt för att klara sin egen ekonomi.Just på grund av anledningen av att man stängt av känslor under lång period, därav också stora delar av sin sociala kompetens och per automatik till följd fått en väldigt blå personlighet i stället för att släppa fram känslor.Det tror jag var ett omedvetet med beslutsamt beslut som jag tog om att aldrig hamna i en depression, men som konsekvens har jag blivit rätt känslekall för intresset i andra personer, fått en annan personlighet. Samtidigt som jag på något sätt försöker lösa andras problem. Kanske också halvt omedvetet i någon sorts underliggande längtan om att inte ha egna problem varje månad när räkningarna ska betalas, därav så finns det någon sorts mental drivkraft i att hjälpa andra bli av med och lösa deras problem ur ett logiskt och strukturerat perspektiv. Detta gäller dock bara folk jag träffar/kollegor/familj. Inte donationer eller liknande med hänsyn till min egna ekonomi och att vi hjälper redan andra länder och invånare (multipelt mer än vad flera andra I länder gör per capita) med olika sorters skattemedel.Kanske blev lite långt, men kände för att göra en självanalys över ett whiskyglas så här på kvällskvisten, samt nyfikenheten över om det finns andra här som har hanterat sina problem likadant, där man självmant intalat sig om att aldrig hamna i en depression eller tycka synd om sig själv men med konsekvenserna över att få en annan personlighet och tappa mycket av de sociala bitarna/genuina känslor och blivit rätt känslokall till följd av att man vägrat släppa fram känslor över sin egna situation. Det positiva kanske är att jag tänker mer logiskt och lärt mig hantera nästan vilken stress som helst. Tappar utan undantag nästan aldrig kontrollen över saker.</blockquote>

Verifiering: Klassisk svensk soppa som är gul och brukar vara populär inom militären...