Hem
Forum
Nya inlägg
Bokmärken
Sök forum
Nytt i forumet
Populära trådar
Bästa Samlingslån
Lånforums guide Samlingslån
Logga in
Registrera
Vad är nytt
Sök
Sök
Sök bara titlar
Av:
Nya inlägg
Bokmärken
Sök forum
Meny
Logga in
Registrera
Navigering
Installera vår App!
Installera
Fler alternativ
Kontakta oss
Stäng Meny
Senaste inlägg
Populära trådar
Bästa samlingslån
Bästa Sms-lån
Bästa Lån utan UC
Lånforums guide Samlingslån
Lånforum.se rekommenderar
1.
Zmarta
- Forumets favorit
2.
Lendo
- Ett bra alternativ
3.
Creditstar
- Ingen UC, nytt erbjudande
4.
Klaralån
- Lån utan UC
5.
Brixo Privatlån
- Ingen UC
6.
Loanstep
- Ingen UC, nytt erbjudande
7.
Tomly
- Lån utan UC
8.
Kredio
- Lån utan UC
9.
Flexkontot
- Swish, ingen UC
10.
Ferratum
- Lån utan UC
11.
Brixo
- Swish-utbetalning & Ingen UC
Visa ränteexempel
Hem
Forum
Övrigt
Fritt
Snart händer det
JavaScript är inaktiverat. För en bättre upplevelse, vänligen aktivera JavaScript i din webbläsare innan du fortsätter.
Du använder en föråldrig webbläsare. Det får inte visa dessa eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en
alternativ webbläsare
.
Svara på tråd
Meddelande
<blockquote data-quote="2pac" data-source="post: 176423" data-attributes="member: 3711"><p>Det här är bara min bild av det hela och det är att det finns i botten 2 aspekter:</p><p></p><p>1. Ens välmående</p><p>2. Praktiska problem såsom (ekonomi, bostad osv)</p><p></p><p><strong>Nummer 1: </strong>så tror jag att i långa loppet förutsatt att man inte har andra psykiska diagnoser (har ingen koll på sånt) och så att man "väljer" antingen att må bra eller att må dåligt. Med det sagt betyder det inte att man väljer att må dåligt kortsiktigt, utan det finns yttre omständigheter som kan påverka och få en att må dåligt på kortare sikt men det gäller att reflektera och välja att göra saker som får en att må bra då i långa loppet.</p><p></p><p>Gör man inte detta utan "väljer" att stanna i sitt dåliga mående (kan vara att man inte orkar ensam och behöver stöd eller vägledning) så kan det väldigt lätt mynna ut i ett destruktivt beteende utan att man märker det. Kan vara allt från spelmissbruk, till något annat missbruk eller till depression. Jag har en miljon reflektioner kring detta men stannar där just nu för att hålla det kort.</p><p></p><p><strong>Nummer 2: </strong>Man tror att om man börjar med denna så kommer man att må bra igen (så har det varit för mig tidigare), men jag tror innerligt inte att det funkar. Man intalar sig att det praktiska är en förutsättning för att må bra, men så är det inte. Utan jobbar man på att må bra så kan man sedan ta itu med det praktiska och hur man mår bra kan vara individuellt.</p><p></p><p>För min egen del angående det praktiska, fortsätter jag att jobba på mig själv så tror jag att jag kan lösa mina skulder och kanske till och med snabbare än vad jag tror. Tappar jag däremot bort mig längs vägen här, för jag har en lång jävla väg att gå, och likt dig, har jag bristande tålamod som du kallar det, eller som enligt mig bottnar i och är en del av något djupare som ett spelmissbruk/impulsivt beteende.</p><p></p><p>Jag är som person väldigt analytisk på gott och på ont så jag inser att jag har rationaliserat allt jag har gjort. Ah jag torskade pengar på denna trade, varför gjorde jag det? Så i mitt missbruk hittade jag anledningar i efterhand, jag måste jobba på mitt tålamod, jag blev känslostyrd, räknat något fel vid bolagsvärderingar, handlar med allt jag har i kapital i samma trade, för kort tidshorisont vad som helst för att förklara varför jag torska!</p><p></p><p>Einstein har ett känt citat: "The <strong>definition of</strong> insanity is doing the <strong>same thing</strong> over and over again, but <strong>expecting different results</strong>."</p><p></p><p>Jag har gjort om samma saker om och om igen, huuuuur många gånger som helst. Och allt kanske stämmer om tålamod etc men allt ovan är tillföljd av mitt spelmissbruk.</p><p></p><p>För din del så kan jag säga att även om jag inte är där så har jag pratat med väldigt många som är hos kronofogden och har utmätning och så, det är inget att vara rädd för även fast jag förstår att man är det. För de flesta på forumet verkar det nästan vara mer en befrielse i sig och en mental break i sig på sitt sätt.</p><p></p><p></p><p></p><p>Tack för all din input, supervettiga grejer och uppskattar verkligen det. Jag försöker tänka på allt, men det är verkligen lättare sagt än gjort. Du vill inte börja plugga igen då, det är ju absolut inte försent. Du är bara 31 väl?</p><p></p><p>Jag tror du har rätt i att vi behöver en mental break, men jag tror det är fel väg att gå att isolera sig, har du funderat på varför du gjort det? För mig så har det varit en mental break att bara sluta spela (räknar in börsen i det här), skriva för mig själv varje dag (typ som en dagbok nästan fjantigt nog), att skriva här, att öppna upp mig för nära. Skammen för mig försvinner nästan för mig när jag öppnar upp mig helt och blottar mig, typ som jag sliter av skamhuvudet. Det är inget att skämmas för, ALLA har sina problem och mer än vad man tror mår dåligt. Det tar sig bara i uttryck på olika sätt.</p><p></p><p></p><p></p><p>Har ett bra gymkort faktiskt men varit usel på att använda det, men kom ju igår iförrigår, ska försöka fortsätta med det. Jag är dock usel på teknik alltså... Hade varit lättare att träna med någon annan som kan haha. Ska kika på videon sen.</p></blockquote><p></p>
[QUOTE="2pac, post: 176423, member: 3711"] Det här är bara min bild av det hela och det är att det finns i botten 2 aspekter: 1. Ens välmående 2. Praktiska problem såsom (ekonomi, bostad osv) [B]Nummer 1: [/B]så tror jag att i långa loppet förutsatt att man inte har andra psykiska diagnoser (har ingen koll på sånt) och så att man "väljer" antingen att må bra eller att må dåligt. Med det sagt betyder det inte att man väljer att må dåligt kortsiktigt, utan det finns yttre omständigheter som kan påverka och få en att må dåligt på kortare sikt men det gäller att reflektera och välja att göra saker som får en att må bra då i långa loppet. Gör man inte detta utan "väljer" att stanna i sitt dåliga mående (kan vara att man inte orkar ensam och behöver stöd eller vägledning) så kan det väldigt lätt mynna ut i ett destruktivt beteende utan att man märker det. Kan vara allt från spelmissbruk, till något annat missbruk eller till depression. Jag har en miljon reflektioner kring detta men stannar där just nu för att hålla det kort. [B]Nummer 2: [/B]Man tror att om man börjar med denna så kommer man att må bra igen (så har det varit för mig tidigare), men jag tror innerligt inte att det funkar. Man intalar sig att det praktiska är en förutsättning för att må bra, men så är det inte. Utan jobbar man på att må bra så kan man sedan ta itu med det praktiska och hur man mår bra kan vara individuellt. För min egen del angående det praktiska, fortsätter jag att jobba på mig själv så tror jag att jag kan lösa mina skulder och kanske till och med snabbare än vad jag tror. Tappar jag däremot bort mig längs vägen här, för jag har en lång jävla väg att gå, och likt dig, har jag bristande tålamod som du kallar det, eller som enligt mig bottnar i och är en del av något djupare som ett spelmissbruk/impulsivt beteende. Jag är som person väldigt analytisk på gott och på ont så jag inser att jag har rationaliserat allt jag har gjort. Ah jag torskade pengar på denna trade, varför gjorde jag det? Så i mitt missbruk hittade jag anledningar i efterhand, jag måste jobba på mitt tålamod, jag blev känslostyrd, räknat något fel vid bolagsvärderingar, handlar med allt jag har i kapital i samma trade, för kort tidshorisont vad som helst för att förklara varför jag torska! Einstein har ett känt citat: "The [B]definition of[/B] insanity is doing the [B]same thing[/B] over and over again, but [B]expecting different results[/B]." Jag har gjort om samma saker om och om igen, huuuuur många gånger som helst. Och allt kanske stämmer om tålamod etc men allt ovan är tillföljd av mitt spelmissbruk. För din del så kan jag säga att även om jag inte är där så har jag pratat med väldigt många som är hos kronofogden och har utmätning och så, det är inget att vara rädd för även fast jag förstår att man är det. För de flesta på forumet verkar det nästan vara mer en befrielse i sig och en mental break i sig på sitt sätt. Tack för all din input, supervettiga grejer och uppskattar verkligen det. Jag försöker tänka på allt, men det är verkligen lättare sagt än gjort. Du vill inte börja plugga igen då, det är ju absolut inte försent. Du är bara 31 väl? Jag tror du har rätt i att vi behöver en mental break, men jag tror det är fel väg att gå att isolera sig, har du funderat på varför du gjort det? För mig så har det varit en mental break att bara sluta spela (räknar in börsen i det här), skriva för mig själv varje dag (typ som en dagbok nästan fjantigt nog), att skriva här, att öppna upp mig för nära. Skammen för mig försvinner nästan för mig när jag öppnar upp mig helt och blottar mig, typ som jag sliter av skamhuvudet. Det är inget att skämmas för, ALLA har sina problem och mer än vad man tror mår dåligt. Det tar sig bara i uttryck på olika sätt. Har ett bra gymkort faktiskt men varit usel på att använda det, men kom ju igår iförrigår, ska försöka fortsätta med det. Jag är dock usel på teknik alltså... Hade varit lättare att träna med någon annan som kan haha. Ska kika på videon sen. [/QUOTE]
Verifiering
Klassisk svensk soppa som är gul och brukar vara populär inom militären...
Skicka svar
Hem
Forum
Övrigt
Fritt
Snart händer det
Topp