- Blev medlem
- 18 Februari 2018
- Meddelanden
- 1 084
- Mottagna reaktioner
- 872
- Poäng
- 717
Hej fina ni, vill bara gråta ur mig några sekunder. Jag har själv varit på botten ekonomiskt och nu när jag står skapligt stabilt förstår man ju alla andra som är i samma sits man var då. Jag träffade K, en intensiv vänskap från dag 1 som ganska snabbt inpå blev min bästa vän. En hundring hit, 200 dit, barnen är hungriga, alla varningslampor tända men ett hjärta och en medmänsklighet som tog över förståndet. Idag skyldig mig ca 5000:-, inga större pengar. Så är jag förtvivlad en dag och behöver min ”bästis” en dag, allt som behövdes hade varit en kram, en klapp på huvudet och ett ”det ordnar sig”. Istället kommer K infarandes i mitt hem, gapar och skriker hur fan jag har mage att störa när jag vet att K har barn (bad inte ens K att komma), och att K hoppas att jag en dag blir så deprimerad att jag tar livet av mig...
gullig kompis där man tydligen behöver boka tid fast jag har släppt precis allt när K har behövt hjälp. Jag har ätit nudlar i veckor för att K har lånat mina sista pengar för att barnen ska ha mat
har fått några hundralappar tillbaka stötvis så hen betalar ändå. Men nu börjar den riktiga kampen för jag vill bara få det klart. Hade det varit en femhundring hade jag skitit i det men detta är lite för mycket.
aldrig mer pengar in i relationer, mitt hetaste tips
gullig kompis där man tydligen behöver boka tid fast jag har släppt precis allt när K har behövt hjälp. Jag har ätit nudlar i veckor för att K har lånat mina sista pengar för att barnen ska ha mat
har fått några hundralappar tillbaka stötvis så hen betalar ändå. Men nu börjar den riktiga kampen för jag vill bara få det klart. Hade det varit en femhundring hade jag skitit i det men detta är lite för mycket.
aldrig mer pengar in i relationer, mitt hetaste tips
