Hem
Forum
Nya inlägg
Bokmärken
Sök forum
Nytt i forumet
Populära trådar
Bästa Samlingslån
Lånforums guide Samlingslån
Logga in
Registrera
Vad är nytt
Sök
Sök
Sök bara titlar
Av:
Nya inlägg
Bokmärken
Sök forum
Meny
Logga in
Registrera
Navigering
Installera vår App!
Installera
Fler alternativ
Kontakta oss
Stäng Meny
Senaste inlägg
Populära trådar
Bästa samlingslån
Bästa Sms-lån
Bästa Lån utan UC
Lånforums guide Samlingslån
Lånforum.se rekommenderar
1.
Zmarta
- Forumets favorit
2.
Lendo
- Ett bra alternativ
3.
Klaralån
- Lån utan UC
4.
Brixo Privatlån (ny)
- Ingen UC
5.
Loanstep
- Ingen UC, nytt erbjudande
6
Creditstar
- Ingen UC, nytt erbjudande
7.
Lumify
- Lån utan UC
8.
Kredio
- Lån utan UC
9.
Ferratum
- Lån utan UC
10.
Brixo
- Lån utan UC
11.
Nstart
- Godkänner skuld hos KF+bet.anmärkningar
Visa ränteexempel
Hem
Forum
Övrigt
Jag lyckades!
Jag vågade berätta allt för min sambo
JavaScript är inaktiverat. För en bättre upplevelse, vänligen aktivera JavaScript i din webbläsare innan du fortsätter.
Du använder en föråldrig webbläsare. Det får inte visa dessa eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en
alternativ webbläsare
.
Svara på tråd
Meddelande
<blockquote data-quote="aria" data-source="post: 60732" data-attributes="member: 3608"><p>Inget är självklart när det handlar om hur människor beter sig. Det är lätt att tro att man känner den personen man har bott tillsammans med i fem år, men det är så otroligt svårt att veta vad som händer i den andra personens huvud. Jag är lycklig att vi älskar varandra så mycket men "självklart" är inte det ordet jag skulle använda. Jag vet till exempel att han alltid har ställt sig mycket negativ mot att ha skulder och låna. Jag hade möjlighet att få ett studielån när vi pluggade utomlands men vi pratade om det och han tyckte inte det var en bra ide. Det kan jag hålla med om. Visst fick det mig att skaffa ett kreditkort till men tror faktiskt att om jag tog det lånet så skulle jag ända ha skaffat kreditkortet med... Jag vet också att det som är svårast att förlåta för honom är just lögner och det var därför jag var så rädd. Men du har ju rätt, det är inte krediter som är det största problemet. Det är ärligheten och brist på den. </p><p></p><p>Problematiskt förhållande till shopping låter mycket snällt faktiskt <img src="https://www.xn--lnforum-exa.se/upload/smilies/smiling-face-with-smiling-eyes_1f60a.png" class="smilie" loading="lazy" alt=":)" title="Smile :)" data-shortname=":)" /> </p><p>Det är ett väldigt problematiskt förhållande. Jag har mycket bra utbildning (jag är förresten ekonom!) och årsinkomst (nettolön) som ligger på över 270 kSEK per år. Tre krediter, hos en svenska storbank - 15 kSEK, 11% ränta; hos en utländsk bank - 20 kSEK, 20% ränta (+att man betalar varje gång man vill överföra pengarna utomlands, 140 SEK/månad). Dessutom har jag också ett kreditkort med delbetalningsutrymme på 80 kSEK. Det betyder att man kan spendera mer än 80 kSEK men då ska man betala tillbaka hela beloppet så att skulden minskar till 80 kSEK + att man betalar minst 5% på 80 kSEK + ränta. Totalt är det 125 kSEK, då jag har använt något mer än delbetalningsutrymmet på kreditkortet blir månadsinbetalningen för stor. Nu har det varit på över 15 kSEK per månad, och har man två andra kreditkort (+2000 SEK), hyra (+4100 SEK) och andra utgifter att betala blir det bara någon tusen kvar på kortet på bara ett par dagar. Egentligen är det inte så svart att hantera det här så att skulden hamnar på en mycket hanterbar nivå. Det kommer ta några månader tills jag har kunnat avsluta de två mindre krediterna med högre räntor. Sedan har jag bara en med något lägre ränta än de andra två och då kan jag betala av det på ett år (kan vara mer eller mindre beroende på hur man lägger upp planen). Jag förstår att det är ett betydligt mindre ekonomiskt problem än många andra har. Men har man krediter och utgifter som varje månad överstiger inkomster så är det ingen bra ekonomisk situation. Det blir bara värre med tiden. </p><p></p><p>Det här har jag i alla fall gjort på en dag sedan jag har berättat allt:</p><p>1. sammanställt en fil med alla krediter och räntor</p><p>2. jag har två mindre krediter på ungefär samma belopp men en av de har två gånger högre ränta + att det är utländskt (extra dyrt med banköverföringar) och en större kredit som just nu är över delbetalningsutrymmet</p><p>3. det är ganska fånigt men ja har faktiskt lite sparande också (jag hade aldrig kunnat spara något och började spara i somras för första gången i mitt liv), det är extremt mycket smartare att ta ut de pengarna och betala av en del av krediter men jag har inte gjort det än så länge av två anledningar. För det första så var det skönt att veta att det finns sparande också. För det andra skulle det väldigt märkligt om det bara försvann (min sambo visste om sparandet men inget om skulderna...). Nu när jag har berättat för honom kan jag ta ut de pengarna och betala av en del skulder. </p><p>4. jag har bestämt mig att ta ut så mycket att jag kan på en gång betala av det utländska lånet (20 kSEK). då har jag kvar 10 kSEK på sparkontot. de räcker för att minska den största krediten till en hanterbar nivå.</p><p>5. jag har också sammanställt mina inkomster och fasta kostnader, andra utgifter jag vet om i förväg, och gjort en likviditetsbudget för nästa två år. jag skulle kunna blir helt skuldfri inom 12 månader. </p><p>6. beteendemässigt, det hjälper extremt mycket att min sambo vet nu. Jag känner inte alls någon lust att köpa någonting som jag inte skulle kunna försvara om han frågar vad det var som jag har betalat för. Man kan fråga sig "behöver jag verkligen det här?" när man vill köpa något. Eller så kan man också fråga sig "kommer jag kunna se i hans ögon om jag köper det här?". Den andra frågan är mycket starkare för mig. Och han tvingar mig inte till att avstå från vissa saker, han vill bara att jag verkligen tar itu med problemet, på ett sätt som kommer att fungera. Jag måste hitta en balans. Jag vet inte ens hur mycket pengar jag behöver ha per månad för att kunna må bra men inte överspendera! Det är sjukt. </p><p>7. jag har lämnat alla kreditkort hemma och bär bara mitt betalkort med mig. Jag har också lovat att jag aldrig mer ska använda dem (förutom kanske någon gång i nödfall om han är med på det). </p><p>8. jag har också lämnat alla klubbkort och stamgästkort hemma. Det borde hjälpa att avstå från några spontana inköp. Behöver man verkligen köpa något kan man då planera i förväg. Nu har jag bara ID-kort, betalkort och lokaltrafikkort med mig. </p><p>9. kom på att ibland använder jag kreditkortet för att betalkortet vägrar fungera (trots att det finns pengar på det), ringt till banken och frågat varför det inte fungerar ibland. Det visade sig att jag fick ett Visa Electron kort som bara fungerar när terminalen har anslutning till Internet (till exempel funkar det inte på flygplan men ibland också i vissa butiker). När det inte funkar använder jag bara kreditkortet - det är så enkelt att jag aldrig ens frågade mig själv vad det var för fel med betalkortet. Tydligen erbjuder banken den typen av kort för ungdomar under 17. De kunde inte riktigt svara på varför jag fick det kortet. Jag annullerade det och beställde ett vanligt Visa Debit. </p><p>10. nu när jag har berättat för min sambo kan jag också minska mina utgifter avsevärt. Han kommer inte att förvänta sig att vi göra dyra saker för ofta. Tror att han faktiskt kommer att må bättre av det, han gillar mest när det är lugnt, att vara hemma och slappna av efter jobbet. Det är jag som aldrig kan sitta stilla och vill bara göra något hela tiden, gå på restauranger, gå på konserter, gå på bio... Nu måste jag ta en paus i några månader. </p><p>11. det lämnar mig tid att göra andra saker som är nyttiga. Det är bara ett sammanträffande men jag fick ett nytt styrketräningsprogram för två dagar sedan. Det är upplagt på tre tillfällen per vecka och det tar mig nästan två timmar på gymmet för att gå genom ett pass. Det lämnar ingen tid eller energi för shopping och annan slöseri med pengar och dessutom kommer det göra mig starkare (och mer disciplinerad kanske också). det billigaste gymkortet jag känner till kostar 199 kr/månad. Det är inte så mycket och det är kanske den bästa investeringen man kan göra (förutsatt att man verkligen går på gymmet!). Ibland finns det också gratis gym på kontoret eller så kan man träna hemma också. Det är helt gratis att träna hemma. Förutom att det gör dig starkare så kan det också vara en sak som får dig att tycka bättre om dig själv. Jag tror att det är bra för självkänslan. </p><p>12. det är bra att hitta andra saker också som är roliga att göra och är gratis, till exempel har jag en hel del böcker hemma som jag köpa och inte har läst. Det är kanske dags att läsa dem, bra för hjärnan och för plånboken!</p><p></p><p>Det är baby steps det här men man måste börja någonstans. Jag har levt över min budget i fem år. Att lära sig leva på ett annat sätt är som att lära sig att gå.</p></blockquote><p></p>
[QUOTE="aria, post: 60732, member: 3608"] Inget är självklart när det handlar om hur människor beter sig. Det är lätt att tro att man känner den personen man har bott tillsammans med i fem år, men det är så otroligt svårt att veta vad som händer i den andra personens huvud. Jag är lycklig att vi älskar varandra så mycket men "självklart" är inte det ordet jag skulle använda. Jag vet till exempel att han alltid har ställt sig mycket negativ mot att ha skulder och låna. Jag hade möjlighet att få ett studielån när vi pluggade utomlands men vi pratade om det och han tyckte inte det var en bra ide. Det kan jag hålla med om. Visst fick det mig att skaffa ett kreditkort till men tror faktiskt att om jag tog det lånet så skulle jag ända ha skaffat kreditkortet med... Jag vet också att det som är svårast att förlåta för honom är just lögner och det var därför jag var så rädd. Men du har ju rätt, det är inte krediter som är det största problemet. Det är ärligheten och brist på den. Problematiskt förhållande till shopping låter mycket snällt faktiskt :) Det är ett väldigt problematiskt förhållande. Jag har mycket bra utbildning (jag är förresten ekonom!) och årsinkomst (nettolön) som ligger på över 270 kSEK per år. Tre krediter, hos en svenska storbank - 15 kSEK, 11% ränta; hos en utländsk bank - 20 kSEK, 20% ränta (+att man betalar varje gång man vill överföra pengarna utomlands, 140 SEK/månad). Dessutom har jag också ett kreditkort med delbetalningsutrymme på 80 kSEK. Det betyder att man kan spendera mer än 80 kSEK men då ska man betala tillbaka hela beloppet så att skulden minskar till 80 kSEK + att man betalar minst 5% på 80 kSEK + ränta. Totalt är det 125 kSEK, då jag har använt något mer än delbetalningsutrymmet på kreditkortet blir månadsinbetalningen för stor. Nu har det varit på över 15 kSEK per månad, och har man två andra kreditkort (+2000 SEK), hyra (+4100 SEK) och andra utgifter att betala blir det bara någon tusen kvar på kortet på bara ett par dagar. Egentligen är det inte så svart att hantera det här så att skulden hamnar på en mycket hanterbar nivå. Det kommer ta några månader tills jag har kunnat avsluta de två mindre krediterna med högre räntor. Sedan har jag bara en med något lägre ränta än de andra två och då kan jag betala av det på ett år (kan vara mer eller mindre beroende på hur man lägger upp planen). Jag förstår att det är ett betydligt mindre ekonomiskt problem än många andra har. Men har man krediter och utgifter som varje månad överstiger inkomster så är det ingen bra ekonomisk situation. Det blir bara värre med tiden. Det här har jag i alla fall gjort på en dag sedan jag har berättat allt: 1. sammanställt en fil med alla krediter och räntor 2. jag har två mindre krediter på ungefär samma belopp men en av de har två gånger högre ränta + att det är utländskt (extra dyrt med banköverföringar) och en större kredit som just nu är över delbetalningsutrymmet 3. det är ganska fånigt men ja har faktiskt lite sparande också (jag hade aldrig kunnat spara något och började spara i somras för första gången i mitt liv), det är extremt mycket smartare att ta ut de pengarna och betala av en del av krediter men jag har inte gjort det än så länge av två anledningar. För det första så var det skönt att veta att det finns sparande också. För det andra skulle det väldigt märkligt om det bara försvann (min sambo visste om sparandet men inget om skulderna...). Nu när jag har berättat för honom kan jag ta ut de pengarna och betala av en del skulder. 4. jag har bestämt mig att ta ut så mycket att jag kan på en gång betala av det utländska lånet (20 kSEK). då har jag kvar 10 kSEK på sparkontot. de räcker för att minska den största krediten till en hanterbar nivå. 5. jag har också sammanställt mina inkomster och fasta kostnader, andra utgifter jag vet om i förväg, och gjort en likviditetsbudget för nästa två år. jag skulle kunna blir helt skuldfri inom 12 månader. 6. beteendemässigt, det hjälper extremt mycket att min sambo vet nu. Jag känner inte alls någon lust att köpa någonting som jag inte skulle kunna försvara om han frågar vad det var som jag har betalat för. Man kan fråga sig "behöver jag verkligen det här?" när man vill köpa något. Eller så kan man också fråga sig "kommer jag kunna se i hans ögon om jag köper det här?". Den andra frågan är mycket starkare för mig. Och han tvingar mig inte till att avstå från vissa saker, han vill bara att jag verkligen tar itu med problemet, på ett sätt som kommer att fungera. Jag måste hitta en balans. Jag vet inte ens hur mycket pengar jag behöver ha per månad för att kunna må bra men inte överspendera! Det är sjukt. 7. jag har lämnat alla kreditkort hemma och bär bara mitt betalkort med mig. Jag har också lovat att jag aldrig mer ska använda dem (förutom kanske någon gång i nödfall om han är med på det). 8. jag har också lämnat alla klubbkort och stamgästkort hemma. Det borde hjälpa att avstå från några spontana inköp. Behöver man verkligen köpa något kan man då planera i förväg. Nu har jag bara ID-kort, betalkort och lokaltrafikkort med mig. 9. kom på att ibland använder jag kreditkortet för att betalkortet vägrar fungera (trots att det finns pengar på det), ringt till banken och frågat varför det inte fungerar ibland. Det visade sig att jag fick ett Visa Electron kort som bara fungerar när terminalen har anslutning till Internet (till exempel funkar det inte på flygplan men ibland också i vissa butiker). När det inte funkar använder jag bara kreditkortet - det är så enkelt att jag aldrig ens frågade mig själv vad det var för fel med betalkortet. Tydligen erbjuder banken den typen av kort för ungdomar under 17. De kunde inte riktigt svara på varför jag fick det kortet. Jag annullerade det och beställde ett vanligt Visa Debit. 10. nu när jag har berättat för min sambo kan jag också minska mina utgifter avsevärt. Han kommer inte att förvänta sig att vi göra dyra saker för ofta. Tror att han faktiskt kommer att må bättre av det, han gillar mest när det är lugnt, att vara hemma och slappna av efter jobbet. Det är jag som aldrig kan sitta stilla och vill bara göra något hela tiden, gå på restauranger, gå på konserter, gå på bio... Nu måste jag ta en paus i några månader. 11. det lämnar mig tid att göra andra saker som är nyttiga. Det är bara ett sammanträffande men jag fick ett nytt styrketräningsprogram för två dagar sedan. Det är upplagt på tre tillfällen per vecka och det tar mig nästan två timmar på gymmet för att gå genom ett pass. Det lämnar ingen tid eller energi för shopping och annan slöseri med pengar och dessutom kommer det göra mig starkare (och mer disciplinerad kanske också). det billigaste gymkortet jag känner till kostar 199 kr/månad. Det är inte så mycket och det är kanske den bästa investeringen man kan göra (förutsatt att man verkligen går på gymmet!). Ibland finns det också gratis gym på kontoret eller så kan man träna hemma också. Det är helt gratis att träna hemma. Förutom att det gör dig starkare så kan det också vara en sak som får dig att tycka bättre om dig själv. Jag tror att det är bra för självkänslan. 12. det är bra att hitta andra saker också som är roliga att göra och är gratis, till exempel har jag en hel del böcker hemma som jag köpa och inte har läst. Det är kanske dags att läsa dem, bra för hjärnan och för plånboken! Det är baby steps det här men man måste börja någonstans. Jag har levt över min budget i fem år. Att lära sig leva på ett annat sätt är som att lära sig att gå. [/QUOTE]
Verifiering
Klassisk svensk soppa som är gul och brukar vara populär inom militären...
Skicka svar
Hem
Forum
Övrigt
Jag lyckades!
Jag vågade berätta allt för min sambo
Topp