Hem
Forum
Nya inlägg
Bokmärken
Sök forum
Nytt i forumet
Populära trådar
Bästa Samlingslån
Lånforums guide Samlingslån
Logga in
Registrera
Vad är nytt
Sök
Sök
Sök bara titlar
Av:
Nya inlägg
Bokmärken
Sök forum
Meny
Logga in
Registrera
Navigering
Installera vår App!
Installera
Fler alternativ
Kontakta oss
Stäng Meny
Senaste inlägg
Populära trådar
Bästa samlingslån
Bästa Sms-lån
Bästa Lån utan UC
Lånforums guide Samlingslån
Lånforum.se rekommenderar
1.
Zmarta
- Forumets favorit
2.
Lendo
- Ett bra alternativ
3.
Klaralån
- Lån utan UC
4.
Brixo Privatlån (ny)
- Ingen UC
5.
Loanstep
- Ingen UC, nytt erbjudande
6
Creditstar
- Ingen UC, nytt erbjudande
7.
Lumify
- Lån utan UC
8.
Kredio
- Lån utan UC
9.
Ferratum
- Lån utan UC
10.
Brixo
- Lån utan UC
11.
Nstart
- Godkänner skuld hos KF+bet.anmärkningar
Visa ränteexempel
Hem
Forum
Övrigt
Fritt
Jag mår inte så bra idag
JavaScript är inaktiverat. För en bättre upplevelse, vänligen aktivera JavaScript i din webbläsare innan du fortsätter.
Du använder en föråldrig webbläsare. Det får inte visa dessa eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en
alternativ webbläsare
.
Svara på tråd
Meddelande
<blockquote data-quote="yves123" data-source="post: 280157" data-attributes="member: 5785"><p>Jag undrar hur det känns för någon som inte har dessa problem att läsa detta, måste se knäppt ut, jag har ju levt tidigare ett liv utan detta, och man kan inte ens tänka sig hur det är, det finns liksom inte på kartan i hjärnan, vilket också är anledningen varför vissa inte har detta problem, haha hur som helst, </p><p></p><p>Den tanken jag bär med mig som motivation är att om jag blir av med detta kommer jag uppskatta små saker i vardagen,</p><p></p><p>Först och främst, tack alla första forumet där folk är trevliga och man känner man får hjälp, hoppas även detta kan gynna någon där ute som bara läser.</p><p></p><p>Har insett det hjälper att prata om saker, både online och IRL.</p><p>-Idag natt hade jag massvis med panikattacker i följd,</p><p>-Hade inte varit utomhus på närmare 1-2 månader, vilket ökar ångesten, Detta ökar ju på agorafobin/panikattackerna.</p><p>-Idag bestämde jag mig trots jag inte mådde så bra att bara göra det, jag tänkte att jag är ung kille, folk gör så mycket mer och klarar sig, jag kommer inte svimma utomhus eller få en panikattack jag inte kan hantera och om jag gör det är det i alla fall bättre än sitta hemma och i princip leva som en växt. Det är väl det värsta med detta egentligen, man vill gå ut göra saker men kan man? Nej. Hade aldrig frivilligt suttit hemma, aldrig varit sån person, de lite som mentalt fängelse.</p><p>-Åkte hiss för första gång på ett långt tag, något jag varit rädd för länge, dock med en support person.</p><p>-Tog en bilresa till till inner Stockholm, bara att komma ut lite var härligt, sen utsatte jag mig för det jag ogillar mest i princip, tandläkaren, visst gjorde jag inget mer än bara en undersökning och det var svårt, men jag var där i alla fall och berättade om hur jag känner osv, förhoppningsvis klarar jag besöket nästa vecka fint. Hade paniken i mig under besöket men valde stanna kvar där och försöka jobba med den lite.</p><p></p><p>Det man enkelt gör dock är ger sig ´´Sämre Credit´´ Och är lite väl hård, till exempel tankar som:</p><p>- Du klarade det bara för du åkte bil och inte kommunalt</p><p>- Du klarade inte fullborda tandläkare besöket, du var bara där, det räcker inte</p><p>- Du kände fortfarande lite panik, och du hade inte klarat nu gå ut igen, du hade bara ´´tur´´.</p><p>- Du var bara där en kort tid, du vågade inte utmana panikattackerna.</p><p>- Du klarade det bara för du gick direkt på morgonen dina ångestnivåer hade inte nått toppen ännu.</p><p></p><p>Alla såna jobbiga tankar som sitter hårt inpräntat, det är dock ett bevis för mig att jag måste jobba med tankarna och inse alla tankar inte är fakta.</p><p></p><p>Tack för alla svar återigen,</p><p>Det betyder mycket när man är en person som kanske tyvärr förlorat alla nära vänner, och samtidigt familj som inte är så förstående jag har liksom fått höra ord och meningar som kan du inte bara vara normal, och andra saker som inte är så kul höra kanske, vilket jag förstår dock att man inte förstår som jag alltid säger, ett brutet ben ser man, ett mentalt tillstånd syns inte, men det är så mycket värre.</p><p></p><p>Kan jag hjälpa någon med något som tack är det bara PM:a vare sig det är ekonomiskt en liten hjälpande hand, eller råd/tips om egna erfarenheter.</p><p></p><p>Nu ska jag bara hitta orken jobba med all material jag har kring panikattacker. Och ge det en ärlig chans och en näve av tålamod.</p></blockquote><p></p>
[QUOTE="yves123, post: 280157, member: 5785"] Jag undrar hur det känns för någon som inte har dessa problem att läsa detta, måste se knäppt ut, jag har ju levt tidigare ett liv utan detta, och man kan inte ens tänka sig hur det är, det finns liksom inte på kartan i hjärnan, vilket också är anledningen varför vissa inte har detta problem, haha hur som helst, Den tanken jag bär med mig som motivation är att om jag blir av med detta kommer jag uppskatta små saker i vardagen, Först och främst, tack alla första forumet där folk är trevliga och man känner man får hjälp, hoppas även detta kan gynna någon där ute som bara läser. Har insett det hjälper att prata om saker, både online och IRL. -Idag natt hade jag massvis med panikattacker i följd, -Hade inte varit utomhus på närmare 1-2 månader, vilket ökar ångesten, Detta ökar ju på agorafobin/panikattackerna. -Idag bestämde jag mig trots jag inte mådde så bra att bara göra det, jag tänkte att jag är ung kille, folk gör så mycket mer och klarar sig, jag kommer inte svimma utomhus eller få en panikattack jag inte kan hantera och om jag gör det är det i alla fall bättre än sitta hemma och i princip leva som en växt. Det är väl det värsta med detta egentligen, man vill gå ut göra saker men kan man? Nej. Hade aldrig frivilligt suttit hemma, aldrig varit sån person, de lite som mentalt fängelse. -Åkte hiss för första gång på ett långt tag, något jag varit rädd för länge, dock med en support person. -Tog en bilresa till till inner Stockholm, bara att komma ut lite var härligt, sen utsatte jag mig för det jag ogillar mest i princip, tandläkaren, visst gjorde jag inget mer än bara en undersökning och det var svårt, men jag var där i alla fall och berättade om hur jag känner osv, förhoppningsvis klarar jag besöket nästa vecka fint. Hade paniken i mig under besöket men valde stanna kvar där och försöka jobba med den lite. Det man enkelt gör dock är ger sig ´´Sämre Credit´´ Och är lite väl hård, till exempel tankar som: - Du klarade det bara för du åkte bil och inte kommunalt - Du klarade inte fullborda tandläkare besöket, du var bara där, det räcker inte - Du kände fortfarande lite panik, och du hade inte klarat nu gå ut igen, du hade bara ´´tur´´. - Du var bara där en kort tid, du vågade inte utmana panikattackerna. - Du klarade det bara för du gick direkt på morgonen dina ångestnivåer hade inte nått toppen ännu. Alla såna jobbiga tankar som sitter hårt inpräntat, det är dock ett bevis för mig att jag måste jobba med tankarna och inse alla tankar inte är fakta. Tack för alla svar återigen, Det betyder mycket när man är en person som kanske tyvärr förlorat alla nära vänner, och samtidigt familj som inte är så förstående jag har liksom fått höra ord och meningar som kan du inte bara vara normal, och andra saker som inte är så kul höra kanske, vilket jag förstår dock att man inte förstår som jag alltid säger, ett brutet ben ser man, ett mentalt tillstånd syns inte, men det är så mycket värre. Kan jag hjälpa någon med något som tack är det bara PM:a vare sig det är ekonomiskt en liten hjälpande hand, eller råd/tips om egna erfarenheter. Nu ska jag bara hitta orken jobba med all material jag har kring panikattacker. Och ge det en ärlig chans och en näve av tålamod. [/QUOTE]
Verifiering
Klassisk svensk soppa som är gul och brukar vara populär inom militären...
Skicka svar
Hem
Forum
Övrigt
Fritt
Jag mår inte så bra idag
Topp