Lånforum.se rekommenderar

1. Zmarta - Forumets favorit
2. Lendo - Ett bra alternativ
3. Creditstar - Ingen UC, nytt erbjudande
4. Klaralån - Lån utan UC
5. Brixo Privatlån - Ingen UC
6. Loanstep - Ingen UC, nytt erbjudande
7. Tomly - Lån utan UC
8. Kredio - Lån utan UC
9. Flexkontot - Swish, ingen UC
10. Ferratum - Lån utan UC
11. Brixo - Swish-utbetalning & Ingen UC

Visa ränteexempel

JavaScript är inaktiverat. För en bättre upplevelse, vänligen aktivera JavaScript i din webbläsare innan du fortsätter.

Svara på tråd

Meddelande: <blockquote data-quote="Misslyckad" data-source="post: 381283" data-attributes="member: 8860">Hej alla,Efter många dagars frånvaro så tänkte jag komma med en liten uppdatering. Efter massvis med dåliga dagar där han ignorerat mig och varit kall hade vi en diskussion i lördags som tyvärr slutade som alla andra diskussioner. Jag drog mig undan och i söndags bröt jag ihop helt och hållet. Jag stod inte ut längre..Sa precis allt jag tyckte och kände samt förmedlade att jag tyvärr inte ser att detta är värt att kämpa för. Jag kan inte ständigt bli överkörd och nedvärderad som person. Jag fick nog! Han gjorde en totalvändning och plötsligt var han där för mig och vill samt hoppas vi kan lösa detta. Jag sa till honom att antingen så är vi ett team och kämpar för vår relation eller så låter vi det vara och försöka läka på vars sitt håll. Livet är för kort för att man ska gå och tycka illa om varandra när vi i grund och botten har så mycket kärlek till varandra. Samtliga dagar nu sen i söndags har han varit som om inget har hänt. Vilket har chockerat mig lite för det enda jag gör dag ut och in är att jag väntar på att han ska vända igen. Plågsamt ja! Men är det konstigt att man känner så??Så i det stora hela tycker jag fortfarande att vi ska gå prata med någon tillsammans. Jag är en sådan typ av människa som inte bara kan släppa allt bara så där och jag vet att han inte heller har gjort det. Så det är inte det jag säger. Visst är det skönt att ha tillbaka personen så som han annars alltid varit mot mig men jag överanalyserar och bara väntar på en bomb. Jag iakttar honom hur han reagerar och vad han säger och hur han säger saker vilket kanske inte är så konstigt med tanke på hur han varit mot mig dessa veckor. Ska på samtal med min psykolog så får diskutera allt detta där men jag vet inte riktigt hur jag ska handskas med detta nu för skuldkänslor har jag fortfarande och lär ha länge till men jag är så fruktansvärt redo för en förändring i min ekonomi. Bara att betala sina räkningar nu samt spara och planera med hur mycket man ska leva på känns så fruktansvärt bra utan att ha ständig ångest över pengar. Att känna när lönen kommer att jag kan få allt detta att gå runt känns så befriande så ni anar inte. Och jag tror ju längre tiden går så kommer jag att stärkas av detta och min självkänsla återuppbyggs men jag vet inte hur framtiden kommer se ut. Jag hoppas att jag kommer fram till vad jag tycker är bäst för mig och mina barn.Jag tycker inte det är OK hur han har behandlat mig oavsett vad jag gjort. Att vara så fruktansvärt elak mot en person och totalt vända samt ignorera är väldigt plågsamt och gör så ont. Fastän jag förstår att han känner sig sviken så anser jag inte att han har rätt att behandla mig så. Han har bett om ursäkt men lika sviken som han känner sig känner faktiskt jag mig sviken genom att han inte backade mig. Att bli arg visst det köper jag men att vända en totalt ryggen och sedan säga alla saker han sagt och gjort det till att jag skadat honom är så fel. Jag gjorde allt i min makt för att skydda honom från detta. Herregud jag vet att jag skulle sagt något från första början och det är något jag får leva med och lära mig att "sluta vara så jäkla rädd för konsekvenserna" bättre att vara ärlig men jag var för feg. Och den sidan erkänner jag för mig själv. Framförallt vill jag inte vara en sådan person och kommer inte vara. Men att bli totalt utelämnad och ignorerad samt ständigt straffad är väldigt plågsamt när man inte gjorde detta för skada personen. Och ni kan tycka att jag inte gjorde fel men jag personligen tycker jag gjorde fel genom att inte säga något. Ärlighet är ju ändå en viktig puck i ett förhållande och det är ju ändå något man strävar efter. Sen att personen man lever med kanske inte gör det så lätt för en att berätta ja den biten får man ju jobba med själv. Jag känner just nu miljontals saker och jag känner mig inte trygg i min relation för just nu vet jag inte om jag kan lita på hans känslor. Jag har tyvärr varit med om detta med honom förr där han vänder och så är vi tillbaka på ruta ett. Men sen är jag förlåtande och får skuldkänslor för vad jag själv gjort och så är det en ond cirkel.Jag hoppas verkligen jag tar mig ur detta som en mycket bättre och starkare person! Oavsett hur min relation kommer se ut...</blockquote>

Verifiering: Klassisk svensk soppa som är gul och brukar vara populär inom militären...