Hem
Forum
Nya inlägg
Bokmärken
Sök forum
Nytt i forumet
Populära trådar
Bästa Samlingslån
Lånforums guide Samlingslån
Logga in
Registrera
Vad är nytt
Sök
Sök
Sök bara titlar
Av:
Nya inlägg
Bokmärken
Sök forum
Meny
Logga in
Registrera
Navigering
Installera vår App!
Installera
Fler alternativ
Kontakta oss
Stäng Meny
Senaste inlägg
Populära trådar
Bästa samlingslån
Bästa Sms-lån
Bästa Lån utan UC
Lånforums guide Samlingslån
Lånforum.se rekommenderar
1.
Zmarta
- Forumets favorit
2.
Lendo
- Ett bra alternativ
3.
Klaralån
- Lån utan UC
4.
Brixo Privatlån (ny)
- Ingen UC
5.
Loanstep
- Ingen UC, nytt erbjudande
6
Creditstar
- Ingen UC, nytt erbjudande
7.
Lumify
- Lån utan UC
8.
Kredio
- Lån utan UC
9.
Ferratum
- Lån utan UC
10.
Brixo
- Lån utan UC
11.
Nstart
- Godkänner skuld hos KF+bet.anmärkningar
Visa ränteexempel
Hem
Forum
Övrigt
Fritt
En anhörigs betraktelse
JavaScript är inaktiverat. För en bättre upplevelse, vänligen aktivera JavaScript i din webbläsare innan du fortsätter.
Du använder en föråldrig webbläsare. Det får inte visa dessa eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en
alternativ webbläsare
.
Svara på tråd
Meddelande
<blockquote data-quote="ellap77" data-source="post: 75172" data-attributes="member: 3936"><p>Hej!</p><p></p><p>Känner att jag bara behövde få skriva ner mina tankar. För 1.5 vecka lade min sambo korten på bordet och berättade om sitt spelberoende (skuld ca 250.000). Jag blev chockad och ledsen men bestämnde mig för att stanna kvar. Problemet är att jag inte vet hur vi ska lösa situationen. Jag har tagit över hela ekonomiska ansvaret. På många sidor står att det är den som spelar som ska ta ansvar för sina skulder. Men jag tänker ändå att jag vill hjälpa till. Problemet är att jag (vi) inte äger något, ett blanco-lån är det enda som funkar. Fick till slut ett med ok ränta (160.000) men när jag skulle skriva på pappret visade det sig att de bara ville lösa skulder som stod i mitt namn (har inga) så de ville inte bevilja lånet (man var tvungen att redogöra för kontonummer och företag som skulderna skulle lösas in på.</p><p></p><p>Har nu prövat söka ett annat lån till något högre ränta men som iaf betalar ut lånebeloppet direkt till kontot. Om det är kört så kan jag nog inte göra så mycket mer. Då får min sambos skulder gå till kronofogden. Porblemet är att jag känner mig så himla hjälplös, en del säger åt mig att jag bör lämna min sambo, men det känns som en dålig väg, att lämna den jag älskar mest i hela världen. Samtidigt känns det som om allt jag trott på och byggt upp i många år (vi har varit ihop i tio år) faller som ett korthus framför mina fötter, och jag funderar på om jag ska ge upp livet. Men jag måste, måste vara stark, men hur i helvete är man det.</p><p></p><p>Paul</p></blockquote><p></p>
[QUOTE="ellap77, post: 75172, member: 3936"] Hej! Känner att jag bara behövde få skriva ner mina tankar. För 1.5 vecka lade min sambo korten på bordet och berättade om sitt spelberoende (skuld ca 250.000). Jag blev chockad och ledsen men bestämnde mig för att stanna kvar. Problemet är att jag inte vet hur vi ska lösa situationen. Jag har tagit över hela ekonomiska ansvaret. På många sidor står att det är den som spelar som ska ta ansvar för sina skulder. Men jag tänker ändå att jag vill hjälpa till. Problemet är att jag (vi) inte äger något, ett blanco-lån är det enda som funkar. Fick till slut ett med ok ränta (160.000) men när jag skulle skriva på pappret visade det sig att de bara ville lösa skulder som stod i mitt namn (har inga) så de ville inte bevilja lånet (man var tvungen att redogöra för kontonummer och företag som skulderna skulle lösas in på. Har nu prövat söka ett annat lån till något högre ränta men som iaf betalar ut lånebeloppet direkt till kontot. Om det är kört så kan jag nog inte göra så mycket mer. Då får min sambos skulder gå till kronofogden. Porblemet är att jag känner mig så himla hjälplös, en del säger åt mig att jag bör lämna min sambo, men det känns som en dålig väg, att lämna den jag älskar mest i hela världen. Samtidigt känns det som om allt jag trott på och byggt upp i många år (vi har varit ihop i tio år) faller som ett korthus framför mina fötter, och jag funderar på om jag ska ge upp livet. Men jag måste, måste vara stark, men hur i helvete är man det. Paul [/QUOTE]
Verifiering
Klassisk svensk soppa som är gul och brukar vara populär inom militären...
Skicka svar
Hem
Forum
Övrigt
Fritt
En anhörigs betraktelse
Topp