Hem
Forum
Nya inlägg
Bokmärken
Sök forum
Nytt i forumet
Populära trådar
Bästa Samlingslån
Lånforums guide Samlingslån
Logga in
Registrera
Vad är nytt
Sök
Sök
Sök bara titlar
Av:
Nya inlägg
Bokmärken
Sök forum
Meny
Logga in
Registrera
Navigering
Installera vår App!
Installera
Fler alternativ
Kontakta oss
Stäng Meny
Senaste inlägg
Populära trådar
Bästa samlingslån
Bästa Sms-lån
Bästa Lån utan UC
Lånforums guide Samlingslån
Lånforum.se rekommenderar
1.
Zmarta
- Forumets favorit
2.
Lendo
- Ett bra alternativ
3.
Creditstar
- Ingen UC, nytt erbjudande
4.
Klaralån
- Lån utan UC
5.
Brixo Privatlån
- Ingen UC
6.
Loanstep
- Ingen UC, nytt erbjudande
7.
Tomly
- Lån utan UC
8.
Kredio
- Lån utan UC
9.
Flexkontot
- Swish, ingen UC
10.
Ferratum
- Lån utan UC
11.
Brixo
- Swish-utbetalning & Ingen UC
Visa ränteexempel
Hem
Forum
Övrigt
Fritt
Den stora tråden om allt - Småprat, tips mm
JavaScript är inaktiverat. För en bättre upplevelse, vänligen aktivera JavaScript i din webbläsare innan du fortsätter.
Du använder en föråldrig webbläsare. Det får inte visa dessa eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en
alternativ webbläsare
.
Svara på tråd
Meddelande
<blockquote data-quote="Floppen" data-source="post: 208162" data-attributes="member: 4234"><p>Känner igen det där. Sålde en sak via Blocket för sisådär 10 år sedan. 99 % av spekulanterna var extremt otrevliga och hade den gemensamma nämnaren att de härstammade från icke skidåkande nation. När en kvinna med en mjuk röst ringde och varken prutade eller hade attityd så fick hon självklart köpa varan. Jag tyckte hon var så sympatisk att jag erbjöd mig svänga runt henne med varan på vägen hem från ett arbetspass. När jag ringde på dörren och såg vem som öppnade tappade jag hakan totalt. Det var en person som jag haft att göra med mer än en gång i tjänsten. Hon hade dock varit lugn några år och dessutom bytt efternamn så jag förstod verkligen inte vem jag skulle möta. Jag blev fan helt ställd och visste inte vart jag skulle ta vägen. Det for en del tankar genom huvudet på en och samma gång. Skulle jag bara vända på klacken och gå utan att säga något? Skulle jag dra en rövare och säga att varan gått sönder och att jag inte kunde sälja den? Jag kände mig som en mupp och när hon frågade om jag inte skulle komma in istället för att stå i trapphuset kunde jag bara få fram - Jo... Ja... Kanske det! Ha ha... Hon måste fan trott att det var en efterbliven som dykt upp! <img src="https://www.xn--lnforum-exa.se/upload/smilies/smiling-face-with-smiling-eyes_1f60a.png" class="smilie" loading="lazy" alt=":)" title="Smile :)" data-shortname=":)" /> Hur som helst fick hon varan och när hon såg att jag skrivit ett kvitto som jag försökte mörka lite norpade hon det snabbt som attan och utbrast - vad bra med ett kvitto, tack! Därefter tittade hon lite mer noggrant på mig och frågade om vi inte träffats förut. Fan också, tänkte jag och svarade att vi kanske setts på krogen någon gång. Hon granskade mig ännu noggrannare och jag såg att hon försökte placera mig i något sammanhang och att hon var tveksam till att vi setts på krogen. Jag avlägsnade mig från platsen så snabbt jag kunde och jag vet inte om hon kopplade i vilka sammanhang hon träffat mig. Det kändes inte särskilt bra med den affären kan jag lova...</p></blockquote><p></p>
[QUOTE="Floppen, post: 208162, member: 4234"] Känner igen det där. Sålde en sak via Blocket för sisådär 10 år sedan. 99 % av spekulanterna var extremt otrevliga och hade den gemensamma nämnaren att de härstammade från icke skidåkande nation. När en kvinna med en mjuk röst ringde och varken prutade eller hade attityd så fick hon självklart köpa varan. Jag tyckte hon var så sympatisk att jag erbjöd mig svänga runt henne med varan på vägen hem från ett arbetspass. När jag ringde på dörren och såg vem som öppnade tappade jag hakan totalt. Det var en person som jag haft att göra med mer än en gång i tjänsten. Hon hade dock varit lugn några år och dessutom bytt efternamn så jag förstod verkligen inte vem jag skulle möta. Jag blev fan helt ställd och visste inte vart jag skulle ta vägen. Det for en del tankar genom huvudet på en och samma gång. Skulle jag bara vända på klacken och gå utan att säga något? Skulle jag dra en rövare och säga att varan gått sönder och att jag inte kunde sälja den? Jag kände mig som en mupp och när hon frågade om jag inte skulle komma in istället för att stå i trapphuset kunde jag bara få fram - Jo... Ja... Kanske det! Ha ha... Hon måste fan trott att det var en efterbliven som dykt upp! :-) Hur som helst fick hon varan och när hon såg att jag skrivit ett kvitto som jag försökte mörka lite norpade hon det snabbt som attan och utbrast - vad bra med ett kvitto, tack! Därefter tittade hon lite mer noggrant på mig och frågade om vi inte träffats förut. Fan också, tänkte jag och svarade att vi kanske setts på krogen någon gång. Hon granskade mig ännu noggrannare och jag såg att hon försökte placera mig i något sammanhang och att hon var tveksam till att vi setts på krogen. Jag avlägsnade mig från platsen så snabbt jag kunde och jag vet inte om hon kopplade i vilka sammanhang hon träffat mig. Det kändes inte särskilt bra med den affären kan jag lova... [/QUOTE]
Verifiering
Klassisk svensk soppa som är gul och brukar vara populär inom militären...
Skicka svar
Hem
Forum
Övrigt
Fritt
Den stora tråden om allt - Småprat, tips mm
Topp