Blicka framåt

[Anonym132]

Hej, jag behöver skriva av mig mest för min egen skull.
Jag är mellan 30-35 år gammal, har en lön på cirka 31000 efter skatt men ett jävla spelberoende.

Jag har spelat sen jag var 18 och spelat upp min lön varje månad. Haft 2 pauser på 1 år vardera men sedan hamnat i spelandet igen.
Just nu har jag dessutom några lån som kostar mig cirka 3500:-/mån.

Gått från att ha inga lån (förutom bostadslån) till 200000:- på ett år. Om jag fortsätter så kommer det bara eskalera ännu mer.

Jag vet att jag inte sitter i en skitsit, har läst många trådar genom åren med betydligt sämre förutsättningar än mig.
Däremot vill jag ha tips på om hur ni gjorde för att sluta spela för gott?

Min nuvarande flickvän vet ingenting, jag vill inte ta upp detta med någon då jag känner mig som en loser.
Har ni några knep? Jag säger till mig själv hela tiden att inte spela, men sen kommer någon tanke som "bara en 500:-/1000:-". Men det blir insättning efter insättning med en massa irritation.

Man känner sig så vek, iallafall jag. Hur kan jag inte kontrollera mina egna handlingar?

 

[KalleSpelare]

Tja,

För 3,5år sedan var jag i samma sits som du, tagit lite småkrediter på 20-25k hit och dit och rett ut skiten för att ta nya krediter samt spelat upp varje månadslön och aldrig ha en krona över även fast jag arbetade övertid rätt mycket och gjorde inget speciellt med pengar i övrigt. Men efter ett tag kom jag på den brillianta idén att jag kan ju samla lånen och ta ett lång på 150.000kr och betala av skiten. Det var det värsta jag kunde göra....

Idag har jag 2 barn, 3år och 1 år. 1.3miljoner i skulder och är hos kronofogden.

För 7-8 veckor sedan kom jag ut till min sambo som spelberoende och la upp alla korten på borden. Det var det jobbigaste jag gjort i mitt liv.
Berättade för henne att det är kronofogden som gäller och att det inte finns någon återvända, vi har gråtit, funderat på att separera, vakna kallsvettig etc etc. Det är ingenting du eller din sambo vill uppleva någonsin tror jag.


Tänk dig själv som i min sits, du vet att du har unge på G och en massa lån, där var ju dörren stängd, nu kan jag ju verkligen inte berätta när vi ska få barn.


Tänker att jag ska berätta när ungen kommit och allt lagt sig, men efter man varit i bebisbubblan så är det rätt nice och jag har ju faktiskt råd att betala?

Absolut hade jag råd att betala, problemet var bara att jag inte slutade spela och tog ännu mera lån, det är det som händer när man inte tar tag i det verkliga problemet.

När hon berättar om unge nummer 2 så har jag väl ungefär 400k i skulder (1,5år sedan) Och det hade jag också kunnat klara av men då ville jag ju ABSOLUT inte berätta och bara fortsatte, tills jag kom i den sits där jag inte kan ta mer lån/krediter och har en månadskostnad på nästan 18.000kr i månaden och får ut mina 30k.


Jag valde att berätta och idag är jag väldig glad över det.

Jag står på kö för att hamna hos en specialist samtidigt som jag går på självhjälpsmöten och pratar med psykolog, jag har fått min diagnos fastställd (ADHD) och vi vet ungefär hur det kommer se ut framöver med den ekonomiska biten.


Snälla, berätta för din sambo nu när du inte ännu sitter i skiten, och ta itu med ditt problem innan det är försent.

Min sambo valde att stanna, men kommer din ?

Må bäst, mvh Kalle.

 

[Bebbe]

Du tjänar bra och har inte hunnit dra på dig så mycket i lån. Sluta NU så kommer det gå hur bra som helst. Jag har ungefär 3x så mycket i lån, och tjänar några tusen mindre än dig. Det går men det är inte kul. Man kan inte backa tiden, gjort är gjort. Det är "bara" att kavla upp ärmarna och kämpa på. Det viktigaste är ju att ta tag i spelproblematiken. Jag är spärrad överallt och känner faktiskt mindre och mindre spelsug för varje dag som går. Visst, jag har haft mängder av återfall genom åren men på något vis känns det här som sista chansen.

Du klarar det!

 

[Jonn]

200 000 är väldigt mycket pengar men det är inte oöverkomligt. Jag öppnade upp mig för min partner och hade kanske skulder på halva beloppet som du beskriver. Jag är ungefär i samma ålder som du och snittar typ samma månadslön. Jag är helt säker på att mitt belopp hade kunnat accelerera hejdlöst om jag inte dragit i nödbromsen. Det är läskigt att saker och ting kan eskalera så snabbt när det gäller spel. Så mitt råd. Berätta för din partner! Vänta inte!

Jag tycker verkligen att du ska lyssna på @KalleSpelare då hans resonemang och tankar har varit väldigt viktiga i min kamp mot spelberoende och en sund ekonomi. Dock är självhjälpsgrupper inte för alla. I mitt fall har samtalsterapi och förtroliga samtal med min partner samt syster hjälpt mig ringa in symptomen kring när jag t.ex löper stora återfallsrisker.

Idag har jag kommit en lång bit på vägen. Men kämpar givetvis varje dag och vågar aldrig ta ut någon seger i förskott. Men jag mår så otroligt mycket bättre idag och känner att vår relation faktiskt har vuxit på något konstigt vis.

Det stora pluset är att vi som har varit i dessa situationer har lärt oss att vrida och vända på varje krona. Fortsätt kämpa det finns så mycket mer i livet en spel & dobbel.

 

[Squashen]

Man känner sig så vek, iallafall jag. Hur kan jag inte kontrollera mina egna handlingar?

För att det är ett beroende precis som droger eller alkohol. Det är samma saker som händer i hjärnan.

Du kommer aldrig kunna sluta på egen hand, utan du kommer fortsätta med ”bara en gång till” tills du kraschar. Som oss alla. Tyvärr. Jag har kraschat flera ggr och aldrig tagit tag i det på allvar förrän för ett år sedan. För är det bara dig själv du ska lura för att kunna spela så är det för enkel barriär att passera.

Min erfarenhet är att man måste:
- söka hjälp (KBT behandling, stödgrupp)
- ge insikt i ekonomin till någon eller allra helst lämna över bankid:et
- komma ut så ingen kan låna dig pengar eller hjälpa dig lägga spel

Dessa steg är minimum för att ha en ärlig chans sluta på riktigt.

Sen är det upp till oss att varje dag vakna och säga ”idag ska jag inte spela”. Mer än så kan vi inte göra. För vi blir aldrig friska och vi kommer aldrig kunna spela kontrollerat. Erkänna detta är det första vi måste göra.

 

[Jessica87]

Jag har själv spelat bort stora summor pengar. Ljugit för mig själv, och gömt mig bakom argument som att jag ju har "bra lån", "har ju ändå råd varje månad", "skulle aldrig låta det gå så långt som vissa" osv. Det var också min stora fallgrop. Jag borde ha dragit i handbromsen tidigare, struntat i att jag inte ville och bara tvingat mig ändå. Hellre för tidigt än för sent. Det ÄR inte värt det. Jag lovar. Du tror det inte nu men med tiden kommer du börja förhandla med dig själv alltmer. Till sist är du beredd att riskera ALLT. Be om hjälp. Be din flickvän om hjälp. Nu, innan det är försent. För det blir det en dag.

 

[En av er]

Hej, jag behöver skriva av mig mest för min egen skull.
Jag är mellan 30-35 år gammal, har en lön på cirka 31000 efter skatt men ett jävla spelberoende.

Jag har spelat sen jag var 18 och spelat upp min lön varje månad. Haft 2 pauser på 1 år vardera men sedan hamnat i spelandet igen.
Just nu har jag dessutom några lån som kostar mig cirka 3500:-/mån.

Gått från att ha inga lån (förutom bostadslån) till 200000:- på ett år. Om jag fortsätter så kommer det bara eskalera ännu mer.

Jag vet att jag inte sitter i en skitsit, har läst många trådar genom åren med betydligt sämre förutsättningar än mig.
Däremot vill jag ha tips på om hur ni gjorde för att sluta spela för gott?

Min nuvarande flickvän vet ingenting, jag vill inte ta upp detta med någon då jag känner mig som en loser.
Har ni några knep? Jag säger till mig själv hela tiden att inte spela, men sen kommer någon tanke som "bara en 500:-/1000:-". Men det blir insättning efter insättning med en massa irritation.

Man känner sig så vek, iallafall jag. Hur kan jag inte kontrollera mina egna handlingar?

Bra att du är medveten, PRATA MED DIN FLICKVÄN innan det är försent, med tiden och större skuld blir det ännu svårare, hon kan ta hand om din ekonomi, kolla ditt konto, ge henne din mobil bank ID innan det är försent och du förstor ditt liv.