Hem
Forum
Nya inlägg
Bokmärken
Sök forum
Nytt i forumet
Populära trådar
Bästa Samlingslån
Lånforums guide Samlingslån
Logga in
Registrera
Vad är nytt
Sök
Sök
Sök bara titlar
Av:
Nya inlägg
Bokmärken
Sök forum
Meny
Logga in
Registrera
Navigering
Installera vår App!
Installera
Fler alternativ
Kontakta oss
Stäng Meny
Senaste inlägg
Populära trådar
Bästa samlingslån
Bästa Sms-lån
Bästa Lån utan UC
Lånforums guide Samlingslån
Lånforum.se rekommenderar
1.
Zmarta
- Forumets favorit
2.
Lendo
- Ett bra alternativ
3.
Klaralån
- Lån utan UC
4.
Brixo Privatlån (ny)
- Ingen UC
5.
Loanstep
- Ingen UC, nytt erbjudande
6
Creditstar
- Ingen UC, nytt erbjudande
7.
Lumify
- Lån utan UC
8.
Kredio
- Lån utan UC
9.
Ferratum
- Lån utan UC
10.
Brixo
- Lån utan UC
11.
Nstart
- Godkänner skuld hos KF+bet.anmärkningar
Visa ränteexempel
Hem
Forum
Övrigt
Hjälp! (KFM)
Behöver man va orolig att aldrig få skuldsanering ?
JavaScript är inaktiverat. För en bättre upplevelse, vänligen aktivera JavaScript i din webbläsare innan du fortsätter.
Du använder en föråldrig webbläsare. Det får inte visa dessa eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en
alternativ webbläsare
.
Svara på tråd
Meddelande
<blockquote data-quote="knickedick" data-source="post: 416676" data-attributes="member: 10164"><p>Jag var så ärlig jag kunde under min ansökan och berättade t ex om en situation 22 år innan med skilsmässa, sjukskrivning, kraschad ekonomi o s v. Den gången gick jag till budget- och skuldrådgivare som sa "släpp allt". Jag fick 42 betalningsanmärkningar införsel på lönen m m. Jag brydde mig inte speciellt mycket då jag blev hårt medicinerad med antidepp o s v. Efter ett par år tänkte jag "fuck it, så här kan jag inte leva" och hoppade av medicineringen ringde lånfirmorna och gjorde upp avbetalningsplaner mot att de "lyfte bort" skulderna från KFM. Hela processen från skilsmässa till att sista betalningsanmärkningen försvann var 10 år. 2011. Efter det började wn karusell med konsumtion och att "ta igen förlorade år". Resor med barnen, nya bilar, prylkonsumtion. Men framförallt nya samlingslån. </p><p></p><p>Hopp till nutid så berättade jag sanningsenligt att allt höll på att skita sig igen på samma sätt och att jag alltså skulle bli evighetsgäldenär. Jag sa också att jag var tvungen att byta jobb till ett med mindre lön då pressen var för hård. Jag hade vid tillfället inga skulder eller anmärkningar hos kfm. </p><p>Samtidigt kunde jag beskriva att jag gjort vad jag kunnat för att fixa min situation med extrajobb. Inte sällan fick jag lön från fem jobb (heltid plus fyra extra). Gick inte sällan från dagjobbet till taxi på t ex fredag. Körde till 4-5 på morgonen. Stack till vårdjobb på helgdagar för o köra taxi igen på natten. Just den situationen var inte aktuell vid ansökningstillfället då jag bara hade ett extrajobb. Heltidsjobb var dock mer än heltid.</p><p></p><p>Så alternativet var krasch eller fortsätta vara "produktiv samhällsmedborgare". </p><p></p><p>Nu är min berättelse min men säkert inte unik. Det jag vill säga är att ärligheten och den uttryckta rädslan för att inte klara livet spelade in. Att jag droppade årsinkomsten med 170000 var i det sammanhanget inget problem. Annars skulle kanske det i vanliga fall vara tvärtom..."du ska tjäna så mycket du kan" typ. </p><p>Så jag har en årsinkomst på 630000 från ett jobb idag vilket inte är dåligt men alltså ok i kfm:s ögon och ändå få skusan.</p></blockquote><p></p>
[QUOTE="knickedick, post: 416676, member: 10164"] Jag var så ärlig jag kunde under min ansökan och berättade t ex om en situation 22 år innan med skilsmässa, sjukskrivning, kraschad ekonomi o s v. Den gången gick jag till budget- och skuldrådgivare som sa "släpp allt". Jag fick 42 betalningsanmärkningar införsel på lönen m m. Jag brydde mig inte speciellt mycket då jag blev hårt medicinerad med antidepp o s v. Efter ett par år tänkte jag "fuck it, så här kan jag inte leva" och hoppade av medicineringen ringde lånfirmorna och gjorde upp avbetalningsplaner mot att de "lyfte bort" skulderna från KFM. Hela processen från skilsmässa till att sista betalningsanmärkningen försvann var 10 år. 2011. Efter det började wn karusell med konsumtion och att "ta igen förlorade år". Resor med barnen, nya bilar, prylkonsumtion. Men framförallt nya samlingslån. Hopp till nutid så berättade jag sanningsenligt att allt höll på att skita sig igen på samma sätt och att jag alltså skulle bli evighetsgäldenär. Jag sa också att jag var tvungen att byta jobb till ett med mindre lön då pressen var för hård. Jag hade vid tillfället inga skulder eller anmärkningar hos kfm. Samtidigt kunde jag beskriva att jag gjort vad jag kunnat för att fixa min situation med extrajobb. Inte sällan fick jag lön från fem jobb (heltid plus fyra extra). Gick inte sällan från dagjobbet till taxi på t ex fredag. Körde till 4-5 på morgonen. Stack till vårdjobb på helgdagar för o köra taxi igen på natten. Just den situationen var inte aktuell vid ansökningstillfället då jag bara hade ett extrajobb. Heltidsjobb var dock mer än heltid. Så alternativet var krasch eller fortsätta vara "produktiv samhällsmedborgare". Nu är min berättelse min men säkert inte unik. Det jag vill säga är att ärligheten och den uttryckta rädslan för att inte klara livet spelade in. Att jag droppade årsinkomsten med 170000 var i det sammanhanget inget problem. Annars skulle kanske det i vanliga fall vara tvärtom..."du ska tjäna så mycket du kan" typ. Så jag har en årsinkomst på 630000 från ett jobb idag vilket inte är dåligt men alltså ok i kfm:s ögon och ändå få skusan. [/QUOTE]
Verifiering
Klassisk svensk soppa som är gul och brukar vara populär inom militären...
Skicka svar
Hem
Forum
Övrigt
Hjälp! (KFM)
Behöver man va orolig att aldrig få skuldsanering ?
Topp