Lånforum.se rekommenderar

1. Zmarta - Forumets favorit
2. Lendo - Ett bra alternativ
3. Klaralån - Lån utan UC
4. Brixo Privatlån (ny) - Ingen UC
5. Loanstep - Ingen UC, nytt erbjudande
6 Creditstar - Ingen UC, nytt erbjudande
7. Lumify - Lån utan UC
8. Kredio - Lån utan UC
9. Ferratum - Lån utan UC
10. Brixo - Lån utan UC
11. Nstart - Godkänner skuld hos KF+bet.anmärkningar

Visa ränteexempel

JavaScript är inaktiverat. För en bättre upplevelse, vänligen aktivera JavaScript i din webbläsare innan du fortsätter.

Svara på tråd

Meddelande: <blockquote data-quote="Lea31" data-source="post: 151545" data-attributes="member: 3693">Varit spelfri i snart 9 månader, har genomgått behandling och går på spelföreningens möten varje vecka. Jag kämpar mig igenom och har min familj som stöttar mig och har varit vid min sida och har mer och mer börjat återfå ett förtroende som jag ska bearbeta i många många år framöver. Däremot min sambo, han är ej med på min resa. Har aldrig gått på ett möte utan han har bara svalt det och gått vidare. Får pikar tillåfrån att jag förstört hans/vår framtid och att han aldrig kommer att lita på mig med pengar igen. Det han inte förstår är att han själv har gjort att jag hamnade i spelandet, han drack rejält under en längre period och misshandlade mig psykiskt varje gång och har fått löften från höger och vänster. Han spelade bort sin lägenhetsvinst på högriskaktier osv och gör egentligen ingenting för att få ihop ett större sparande. Vi bor i en jätte fin stor lägenhet men han fick hela sin insats av sina föräldrar så har egentligen inte behövt ha pengar. Men har alltid litat på att jag har haft ett större kapital i min tidigare egna lägenhet. Att jag vart spelfri i 9 månader spelar ingen roll för honom och han ser inte mitt arbete i det hela. Jag vill så gärna att det ska fungera men känns som om sprickan växer och växer ju mer jag tillfrisknar och bearbetar mitt beroende. Tillsaken så ska jag tillägga att han absolut inte har något problem med alkohol enligt han själv, och tycker att jag har åstadkommit han mycket mer smärta än vad han gjort mig. Då mitt beroende handlar om pengar, pengar som är det viktigaste för han. Vi har inte gemensam ekonomi och han shoppar allt och ingenting hela tiden, kommer paket till dörren var och varannan dag medan jag inte har en krona över att köpa något åt mig själv, vilket jag inte heller kommer ha fören om kanske 10 år fram. Men jag har accepterat det, men det känns så ledsamt när han säger att jag inte fått några konsekvenser. Men hela min familj hatade mig från början och har fått jobba med det hårt, jag sliter ekonomiskt varje månad och jag jobbar med mitt psyke hela tiden. Jag mår bra i det jag gör, men jag vet inte hur jag ska få han att acceptera och gå vidare. Behövde bara skriva av mig...</blockquote>

Verifiering: Klassisk svensk soppa som är gul och brukar vara populär inom militären...