- Blev medlem
- 6 Oktober 2022
- Meddelanden
- 2 146
- Mottagna reaktioner
- 2 020
- Poäng
- 1 397
Hej på er!
Tiden går och jag uppdaterar inte lika ofta längre. Min hälsa och återhämtning har fortsatt vara min prio ett och det kommer att förbli så en ganska lång tid framöver.
Ekonomiskt då ? Jo. I början av året gick min spelpaus ut. Jag gjorde då som jag gjort förr, spelade lite casino, för några hundralappar så inget problematiskt rent ekonomiskt. Men. Jag vann lite. Och spelade bort det. Och ville sätta in mer. Mitt gamla mönster, alltså. Så då satte jag mig genast på spelpaus igen, för ännu ett år. Att ha det öppet när det uppenbarligen ännu är så skört, och särskilt i en livssituation som känns osäker, är inte värt risken för mig. Det här skakade om mig. Så pass att jag ställde in något jag sett fram emot dagen efter och det blev lite av en krisreaktion känslomässigt. Men nu med lite distans känns det inte så farligt, för jag visade trots allt mig själv ännu en gång att ett enda snedsteg betyder ett års spelpaus till. Jag kan inte alltid lita på mina impulser, men jag kan lita på att jag snabbt korrigerar.
I övrigt så är jag fortsatt sjukskriven, har sjukpenning. Betalar räkningar, skuldsaneringen och lägger undan lite till resor till sjukhuset långt bort. Men utöver det så har jag släppt på kraven. Jag har behövt det. Och det kommer nog att få vara så ett tag till. Skillnaden nu mot förr är att det inte är så svartvitt och att jag tar det ansvar jag behöver ta kring det viktigaste. Det räcker så just nu.
Tiden går och jag uppdaterar inte lika ofta längre. Min hälsa och återhämtning har fortsatt vara min prio ett och det kommer att förbli så en ganska lång tid framöver.
Ekonomiskt då ? Jo. I början av året gick min spelpaus ut. Jag gjorde då som jag gjort förr, spelade lite casino, för några hundralappar så inget problematiskt rent ekonomiskt. Men. Jag vann lite. Och spelade bort det. Och ville sätta in mer. Mitt gamla mönster, alltså. Så då satte jag mig genast på spelpaus igen, för ännu ett år. Att ha det öppet när det uppenbarligen ännu är så skört, och särskilt i en livssituation som känns osäker, är inte värt risken för mig. Det här skakade om mig. Så pass att jag ställde in något jag sett fram emot dagen efter och det blev lite av en krisreaktion känslomässigt. Men nu med lite distans känns det inte så farligt, för jag visade trots allt mig själv ännu en gång att ett enda snedsteg betyder ett års spelpaus till. Jag kan inte alltid lita på mina impulser, men jag kan lita på att jag snabbt korrigerar.
I övrigt så är jag fortsatt sjukskriven, har sjukpenning. Betalar räkningar, skuldsaneringen och lägger undan lite till resor till sjukhuset långt bort. Men utöver det så har jag släppt på kraven. Jag har behövt det. Och det kommer nog att få vara så ett tag till. Skillnaden nu mot förr är att det inte är så svartvitt och att jag tar det ansvar jag behöver ta kring det viktigaste. Det räcker så just nu.