Sjuk under skuldsanering

[Miranda_]

Hej!
Om jag under skuldsanering blir sjuk, vad händer då? Tänker om jag får influensa och måste vara hemma en vecka. Ska jag betala samma summa till KFM ändå?

Undrar också gällande löneförhöjning. Anmäler man det direkt till KFM eller hur går det till? Senaste åren har jag fått cirka 1500 kronor i löneökning vilket så klart bör påverka summan jag ska betala till KFM.

 

[p79]

Vanlig löneökning behöver man inte skicka in omprövning för...om den inte skulle visa sig bli väldigt stor.
Blir man sjuk så får man betala samma summa...såna händelser är det tänkt att betalfria månaderna ska täcka. Skulle man bli sjukskriven lång tid så får man ompröva.

 

[Miranda_]

Vanlig löneökning behöver man inte skicka in omprövning för...om den inte skulle visa sig bli väldigt stor.
Blir man sjuk så får man betala samma summa...såna händelser är det tänkt att betalfria månaderna ska täcka. Skulle man bli sjukskriven lång tid så får man ompröva.

Oj, det kan ju slå ganska hårt i en redan tuff ekonomisk situation. En karensdag och fyra dagar med knappt 80 % av lönen. Låter orimligt. De betalningsfria månaderna är två av tolv. Med två tonårsbarn som behöver kläder och som tar studenten om två år hade de betalningsfria månaderna behövts till barnen. Men tack, då vet jag i alla fall.

 

[LånaUtanPapper]

I din skuldsanering så har du ett belopp som heter buffert. Kan vara allt från 400-1200kr.

Tanken är att du aldrig ska använda din buffert om månaden är normal.
Säg att du har 800kr i buffert i ditt beslut - Tanken är att du sparar 800kr på ditt sparkonto hos internetbanken som du döpt till buffertkonto varje månad.

Så nu när lönen kommer på tisdag så betalar du dina räkningar och lägger undan din rekommenderade buffert i skuldsaneringen på buffertkontot.
Sen vet du vad du har kvar. Dela det beloppet du har kvar på 30 dagar så vet du vad det får gå varje dag fram till nästa lön.

Blir du sjuk om 10 månader så har du sparat 8000kr på buffertkontot. Har du ett inkomstbortfall på 3000kr netto så använder du 3000kr från buffertkontot.

Det är tanken med skuldsaneringen. Det är en rehabilitering och en del av rehabiliteringen är att man ska lära sig spara. Därför har man en rekomenderad buffert att spara varje månad i sin betalplan.

Men varken det bortfall av inkomst du pratar om eller din inkomstökning skall omprövas.
Betalfria månaderna kan gå till det du säger, även om det är såklart bra att spara något. Kanske dubbla buffert? om buffert är 800 lägg 1600kr betalfria månader på buffertkontot, eller 1.5x buffert på 1200kr

Men håll i bufferten varje månad är min rekommendation då den har ett viktigt syfte, oavsett om du använder upp allt från betalfria månaderna eller inte.
Jag tror att många underksattar bufferten väldigt mycket och bara använder upp den utan att tänka sig för eller fullt ut förstå syftet med bufferten.

Det är också bra att planera in vissa kostnader i budgeten på sina betalfria månader.

Jag ex klipper mig varannan månad och då följande månader:

Februari (Semesterersättning från en rörlig del av årslönen)
April (Skatteåterbäring)
Juni (Betalfri)
Augusti
Oktober
December (betalfri)

Så om jag klipper mig 6 gånger per år så har jag styrt mer av vissa kostnader mot de månader jag får bättre inkomst. Passar dessutom bra att klippa sig precis innan semester i juli/augusti och innan jul/nyår i december. Så det är ett annat tips när du gör din budget. Styr vissa kostnader mot vissa månader där du får lite mer. Köpa kläder gör jag 2 gånger per år: betalfri månad i Juni och November på Black Friday.

Destå snabbare man kommer på att budgetering är din bästa vän under skuldsanering/utmätning. Destå bättre kommer det går

 

[Annapanna stekte fläsk]

I din skuldsanering så har du ett belopp som heter buffert. Kan vara allt från 400-1200kr.

Tanken är att du aldrig ska använda din buffert om månaden är normal.
Säg att du har 800kr i buffert i ditt beslut - Tanken är att du sparar 800kr på ditt sparkonto hos internetbanken som du döpt till buffertkonto varje månad.

Så nu när lönen kommer på tisdag så betalar du dina räkningar och lägger undan din rekommenderade buffert i skuldsaneringen på buffertkontot.
Sen vet du vad du har kvar. Dela det beloppet du har kvar på 30 dagar så vet du vad det får gå varje dag fram till nästa lön.

Blir du sjuk om 10 månader så har du sparat 8000kr på buffertkontot. Har du ett inkomstbortfall på 3000kr netto så använder du 3000kr från buffertkontot.

Det är tanken med skuldsaneringen. Det är en rehabilitering och en del av rehabiliteringen är att man ska lära sig spara. Därför har man en rekomenderad buffert att spara varje månad i sin betalplan.

Men varken det bortfall av inkomst du pratar om eller din inkomstökning skall omprövas.
Betalfria månaderna kan gå till det du säger, även om det är såklart bra att spara något. Kanske dubbla buffert? om buffert är 800 lägg 1600kr betalfria månader på buffertkontot, eller 1.5x buffert på 1200kr

Men håll i bufferten varje månad är min rekommendation då den har ett viktigt syfte, oavsett om du använder upp allt från betalfria månaderna eller inte.
Jag tror att många underksattar bufferten väldigt mycket och bara använder upp den utan att tänka sig för eller fullt ut förstå syftet med bufferten.

Det är också bra att planera in vissa kostnader i budgeten på sina betalfria månader.

Jag ex klipper mig varannan månad och då följande månader:

Februari (Semesterersättning från en rörlig del av årslönen)
April (Skatteåterbäring)
Juni (Betalfri)
Augusti
Oktober
December (betalfri)

Så om jag klipper mig 6 gånger per år så har jag styrt mer av vissa kostnader mot de månader jag får bättre inkomst. Passar dessutom bra att klippa sig precis innan semester i juli/augusti och innan jul/nyår i december. Så det är ett annat tips när du gör din budget. Styr vissa kostnader mot vissa månader där du får lite mer.

Men om du har skuldsanering har du väl ff ett förbehållsbelopp du får behålla varje månad, har du vart sjuk, så får det väl ändå inte understiga det eller?

 

[annlo]

Men om du har skuldsanering har du väl ff ett förbehållsbelopp du får behålla varje månad, har du vart sjuk, så får det väl ändå inte understiga det eller?

Det fungerar inte som under löneutmätning. Vid skuldsanering får du ett belopp du själv ska betala in och det beloppet ska du betala in oavsett om du varit sjuk o fått kanske flera tusen mindre i lön.
Därav har man buffert o betalfria månader som är tänkt att man ska spara så att man har vid sådan tillfällen o vida andra oförutsedda utgifter.

 

[Miranda_]

Det fungerar inte som under löneutmätning. Vid skuldsanering får du ett belopp du själv ska betala in och det beloppet ska du betala in oavsett om du varit sjuk o fått kanske flera tusen mindre i lön.
Därav har man buffert o betalfria månader som är tänkt att man ska spara så att man har vid sådan tillfällen o vida andra oförutsedda utgifter.

Men hemskt svårt när man har ungdomar i hemmet. Matkostnaderna är skyhöga och ni vet själv vad ett par sneakers kostar. Jag kan vara utan och gå i gamla slitna men med barnen är det annorlunda.
Menar ni att i förbehållsbeloppet ingår den summan man ska ha som buffert?

 

[KassaKon]

Men hemskt svårt när man har ungdomar i hemmet. Matkostnaderna är skyhöga och ni vet själv vad ett par sneakers kostar. Jag kan vara utan och gå i gamla slitna men med barnen är det annorlunda.
Menar ni att i förbehållsbeloppet ingår den summan man ska ha som buffert?

Det tas inte hänsyn till att man vill köpa vissa saker till sina barn/ungdomar. När man får skuldsanering räknas ett förbehållsbelopp ut baserat på hur många ni är och i vilka åldrar barnen är och baserat på detta och boendekostnader etc, samt en buffert (som blir lite mer än om man skulle ha löneutmätning) och din lön räknas det fram hur mycket som ska betalas in på skuldsaneringen varje månad, förutom de två betalningsfria månaderna. Dessa pengar man får behålla förväntas räcka för att täcka upp om man blir sjuk, måste gå till tandläkaren, eller betala för något barns student. Man ska ju leva på existensminimum och det gäller även barnen! Var glad åt två betalningsfria månader. ( Vi som hade gamla saneringen hade inga betalfria månader och fick trolla till semester, jul och ungdomarnas studentfester och hålla alla tummar och tår att man höll sig frisk och att bilen höll! Inga frissabesök, inga tandläkarbesök, inget extra!).

 

[annlo]

Men hemskt svårt när man har ungdomar i hemmet. Matkostnaderna är skyhöga och ni vet själv vad ett par sneakers kostar. Jag kan vara utan och gå i gamla slitna men med barnen är det annorlunda.
Menar ni att i förbehållsbeloppet ingår den summan man ska ha som buffert?

Har du skuldsanering? Det står isf i ditt beslut hur hög buffertsumma du har. Det blir ju förbehållsbelopp plus buffert plus pengar fr betalfria månader.

 

[Betty]

Men hemskt svårt när man har ungdomar i hemmet. Matkostnaderna är skyhöga och ni vet själv vad ett par sneakers kostar. Jag kan vara utan och gå i gamla slitna men med barnen är det annorlunda.
Menar ni att i förbehållsbeloppet ingår den summan man ska ha som buffert?

Fast dyra sneakers till tonåringar känns som en icke-fråga. Jag har som tonåring hade aldrig ett par skor som kostat mer än, säg omräknat till dagens läge 300kr. Och då var inte ens mina föräldrar hos Kronofogden, vi var ”bara” typ lägre medelklass. Det går att handla billigt.