Skuldsaneringstråden

[Sulanbulan]

Tack för pepp, har sjukt ont i magen nu men det måste göras. Vi går back ständigt och har aldrig något över. Orkar inte längre. Vågar inte hoppas att vi ska få igenom skuldsanering på första försöket men måste ju våga söka. Oavsett får vi mycket mer över på förbehållsbelopp.

Har du skuldsanering nu?

Var samma här. Så förstår hur ni har det. Men det kommer bli bättre!
När påminnelserna börjar komma i början så känner man sig liten, men det går över litegrann konstigt nog. Nu har jag insett att jag inte klarar av detta längre, så att släppa var det bästa i alla fall.

Har inte skuldsanering. Fick avslag första gången för cirka 1 år sedan. Men för att göra en lång historia kort så var det pga mitt spelmissbruk som jag inte hanterade tillräckligt bra och överlag
var jag inte "mogen" för att få det. Dum som jag var så trodde jag att jag kunde skicka in en ansökan och sen var det klart utan att knappt göra någonting själv..

Nu så har jag tagit tag i spelandet och allting annat, så nu känns det som jag är mer förberedd.
Kommer skicka in min ansökan igen den 9 Mars.

Jag håller verkligen tummarna för er att det går vägen!

 

[Ny2018]

Det är en företagsskuld där jag är borgensman, bad först om en avbetalningsplan och fick svaret ”Självklart! Vi gör ALLT vi kan för våra kunder, vi förstår att det här är en väldigt speciell situation”. Voilà - en 6 månadersplan om ca 20 000:-/mån. Beslutet blev både skitsvårt och skitlätt om att avstå en sådan plan.

Jag var med om samma, 6 månaders avbetalningsplan på 350000 kr dvs över 50000 kr per månad... Jag släppte allt den dagen.

 

[Ny2018]

Var samma här. Så förstår hur ni har det. Men det kommer bli bättre!
När påminnelserna börjar komma i början så känner man sig liten, men det går över litegrann konstigt nog. Nu har jag insett att jag inte klarar av detta längre, så att släppa var det bästa i alla fall.

Har inte skuldsanering. Fick avslag första gången för cirka 1 år sedan. Men för att göra en lång historia kort så var det pga mitt spelmissbruk som jag inte hanterade tillräckligt bra och överlag
var jag inte "mogen" för att få det. Dum som jag var så trodde jag att jag kunde skicka in en ansökan och sen var det klart utan att knappt göra någonting själv..

Nu så har jag tagit tag i spelandet och allting annat, så nu känns det som jag är mer förberedd.
Kommer skicka in min ansökan igen den 9 Mars.

Jag håller verkligen tummarna för er att det går vägen!

Varför just 9:e Mars ?

 

[Sulanbulan]

Varför just 9:e Mars ?

För det är min turdag!
Haha! Nej skämt å sido.. jag fick äntligen ett möte med min skuldrådgivare och på nästa möte vi bokade den 9e ska vi tillsammans skicka in en ansökan.
Vet att jag kan göra det själv, men känns bra att göra det tillsammans.

 

[Guldjägarn]

Hej!
Är det någon här inne som fått ett avslag under sitt inledande beslut och sedan överklagat detta och haft tingsrätten på sin sida?
Det är nämligen min verklighet nu, fått avslag under mitt inledande beslut jag fick i början på december ifjol. För ca 2 veckor sedan fick jag avslaget.. Har överklagat ärendet och inväntar tingsrättens beslut

 

[hoppfull2021]

Jag var med om samma, 6 månaders avbetalningsplan på 350000 kr dvs över 50000 kr per månad... Jag släppte allt den dagen.

Ja vad bra, det betalar man ju med lätthet. Känns mer som nån sorts formalia, företaget jag hade med att göra har haft en rätt falsk approach redan sedan dagen jag som företagare ingick avtal med dem, och sedan även under företagets plötsliga nedgång och därefter konkurs, och känner mer eller mindre att jag inte bryr mig om att de inte kommer få sitt lån återbetalt.

 

[hoppfull2021]

Även om jag varken har utmätning eller skuldsanering (än) lever jag som om jag har det, dvs på ca 16000:-/mån, och resten åker in i madrassen. Vet inte om det är naivt av mig men upplever någon sorts sinnesfrid i det, acceptans, och uppskattar stört nog att utmana mig såhär, och börjar nästan se det som en sport. Minns att jag kände likadant som fattig student under gymnasietiden, att det enklare livet berikade och lärde mig uppskatta det lilla. Ju högre status jag haft (villa, god ekonomi, två bilar osv) desto fattigare har jag känt mig. Är det någon som känner igen sig?

 

[Sevir87]

Ju högre status jag haft (villa, god ekonomi, två bilar osv) desto fattigare har jag känt mig. Är det någon som känner igen sig?

Nej jag tror många kan känna igen sig. Man hade också en annan syn på pengarna som ung. Högre status, större inkomst men större utgifter så det går jämt ut.

 

[Peach]

Även om jag varken har utmätning eller skuldsanering (än) lever jag som om jag har det, dvs på ca 16000:-/mån, och resten åker in i madrassen. Vet inte om det är naivt av mig men upplever någon sorts sinnesfrid i det, acceptans, och uppskattar stört nog att utmana mig såhär, och börjar nästan se det som en sport. Minns att jag kände likadant som fattig student under gymnasietiden, att det enklare livet berikade och lärde mig uppskatta det lilla. Ju högre status jag haft (villa, god ekonomi, två bilar osv) desto fattigare har jag känt mig. Är det någon som känner igen sig?

Jag känner absolut igen mig. Ganska snart efter att jag började leva med utmätning så började jag också fundera på hur jag skulle tjäna extra pengar, hur jag kunde leva bra men ändå snålt, vad jag kunde spara pengar på för att få ut så mycket som möjligt av det jag hade och hur jag skulle starta en förändring av mitt liv ekonomiskt från och med då och ända in i framtiden tills jag blir fri igen.

I min egen mening har jag hittills lyckats med bravur, jag har påbörjat mitt tredje år av min sanering och jag har aldrig i hela mitt vuxna liv sparat så mycket pengar som jag gjort under dom här tuffa åren. Jag gör panelundersökningar, jag plockar upp pant, jag lever under existensminimum nästan varje månad och min största utgift nu för tiden är mitt sparande. Jag har näst intill varit extrem men då är mitt nyfunna mål så mycket viktigare än alla frestelser här och nu, det är så värt allt.

Jag ser det också som en sport, jag vet att jag sparar mer under skuldsanering än vad vänner sparar överhuvudtaget. Jag ska vända hela skiten och jag ska göra det rejält!

Ibland kommer jag på mig själv med att prata om att man kan spara/tjäna pengar på olika saker med kollegor och i samma stund inser jag hur galet det måste låta för dom har ju ingen aning om vad jag gått igenom dom senaste åren och i deras öron låter det nog trivialt men i mina låter det genialt!

Jag älskar mat och att laga mat och det är ju onekligen posten man kan spara in mest på bara genom att vara lite kreativ och handla mycket med kort datum, det finns ju en anledning till att frysen uppfanns, min matbudget ligger på ca 1000kr i mån och jag äter gott och äter mig mätt månaden ut! Det ser jag som en tävling varje månad att handla så lite och så billigt som möjligt och det är lika kul varje ny månad.

 

[hoppfull2021]

Nej jag tror många kan känna igen sig. Man hade också en annan syn på pengarna som ung. Högre status, större inkomst men större utgifter så det går jämt ut.

Som ung? Om du är född -87 är du ju ung för bövelen, jag är 3 år äldre än dig och känner mig inte särskilt gammal